Under 2018 tog danska pappor i snitt ut knappt 32 dagar mot mammornas nästan 274 dagar under barnets första levnadsår, visar nya siffror från Danmarks statistik. För fäderna är det en ökning med 2,6 dagar sedan 2015, skriver Jyllands-Posten.
– Det är ju positivt att det har skett en ökning, men det är inte någon revolution. Och det är fortfarande mycket skevt fördelat, säger Nina Smith, professor i ekonomi vid Aarhus Universitet, till tidningen.
Utan fler öronmärkta dagar till papporna kommer det gå i "snigeltakt" att jämna ut skillnaden, anser hon.
"Pappadagar fungerar"
Steen Baagøe-Nielsen, lektor och forskare kring maskulinitet och familjeliv vid Roskilde Universitet, säger till tidningen att det är viktigt att trygghet och anknytning mellan barn och föräldrar grundläggs tidigt. Att papporna inte är hemma mer under barnets första år är ett problem för barnen, fäderna och jämställdheten på arbetsmarknaden. Fler öronmärkta pappadagar behövs, anser han.
– Det fungerar helt enkelt. Vi kan se en markant ökning på ganska få år efter att de infört öronmärkta ledigheter i bland annat Norge, Sverige och Island, säger han.
I Sverige tog männen 2018 ut drygt 29 procent av föräldraledigheten. De danska siffrorna för samma år landar på knappt 12 procent.
Minister positiv
I dag är två veckor av föräldraledigheten vikt för papporna. Ett EU-direktiv säger att minst två månader ska öronmärkas senast 2022. Företrädare för flera partier vill att regeringen agerar snabbare och går längre. Jämställdhets- och jordbruksminister Mogens Jensen (S) är inte främmande för det.
– Det formella kravet är att det ska ha skett före 2022, men jag förväntar mig att man kommer långt med det arbetet redan under årets lopp, säger han till tidningen.