Kriminalvården går upp i stabsläge, meddelade myndighetens generaldirektör Martin Holmgren på tisdagen. Häkten och anstalter är överbelagda och nu krävs akuta insatser för att kunna sköta myndighetens uppdrag.

Men varför först nu? Åtgärderna borde ha satts in betydligt tidigare, anser Joachim Danielsson, facklig representant inom ST Kriminalvården.

– Det jag upplever som problematiskt är att det har tagit alldeles för lång tid. Om man tittar på Kriminalvårdens beläggningssiffror över en längre tidsaxel kan man se att flödet av intagna har varit relativt konstant, säger han.

"Inga snabba lösningar"

Danielsson lovordar personalen vid Sveriges häkten och anstalter, de som möjliggör en fungerande kriminalvård trots en alltmer ohållbar situation och försämrad arbetsmiljö.

– De signaler vi får är att personalen upplever en konstant hög arbetsbelastning. I det finns en oro för konflikter, ordningsstörningar och rentav hot och våld på arbetsplatserna. Det finns inga snabba lösningar på de här problemen.

Kriminalvårdens grunduppdrag är att jobba systematiskt för att minska de intagnas risk för att återfalla in i kriminalitet och missbruk efter färdigställt straff, säger Danielsson. Men för att göra det krävs mer resurser.

Behövs mer pengar

– Under de senaste tio åren har personalrörligheten ökat inom myndigheten. Det utgör en av de stora utmaningarna. För att lyckas med vårt uppdrag behöver vi bra personal som väljer att stanna kvar. Det handlar om att säkerställa en trygg, säker arbetsmiljö, men även kompetensutveckling och god fortbildning.

I den budgetproposition som presenterades på måndagen föreslog regeringen att Kriminalvården får drygt en miljard kronor mer i anslag fram till år 2023.

– Det är välkommet, men jag hade gärna sett att man skjutit till ännu mer och inte heller enbart till rena byggnationer. Vi behöver också kunna behålla och rekrytera personal, se till att bemanningsresurserna räcker till för att kunna utföra vårt samhällsuppdrag.