Sverige drabbades hårt när coronaepidemin drog in över landet i mars. Bland dem som först blev sjuka finns en grupp som i dag – nästan sju månader senare – fortfarande lider av sviterna av sjukdomen.
– Vi ser att några av dem som drabbats av den här sjukdomen, inte jättemånga men inte heller jättefå, fortsätter att vara sjuka länge. Det verkar som att det här viruset inte uppträder på samma vis som andra virus, och slår väldigt hårt mot vissa individer, säger Försäkringskassans generaldirektör Nils Öberg till TT.
Många av dessa långtidssjuka med covid-19-symtom närmar sig nu den kritiska 180-dagarsgränsen i sjukförsäkringen, när arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Bara under september passerade mellan 500–600 personer gränsen, enligt Försäkringskassans kartläggning.
– Problemet är att den här sjukdomen har överrumplat hela systemet. Sjukförsäkringen bygger ju på solid läkarvetenskap. Vi lutar oss tungt mot vården och läkarvetenskapen för att kunna navigera rätt. Nu är vi i ett läge där vi har en ny sjukdom där det fortfarande är mycket vi inte vet. Det är ett reellt problem för oss i tillämpningen av sjukförsäkringen, säger Nils Öberg.
Inte kristallklara
Kunskapsluckorna innebär att långtidssjuka riskerar att utförsäkras, det vill säga mista sin sjukpenning.
– Huvudregeln är att om man fortfarande är sjuk och inte kan jobba ska man vara kvar i försäkringen. Problemet är att det måste finnas ett underlag för det som vi kan bedöma, säger Nils Öberg.
Många långtidssjuka har varit svårt sjuka men inte legat på sjukhus. Symtomen varierar men gemensamma tecken är trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Det finns även vittnesmål om exempelvis hjärtproblem, långvarig feber och bröstsmärtor.
Symptomen är inte kristallklara och inte heller kopplingen till arbetsförmågan, konstaterar Nils Öberg.
– Det behöver sättas ord och bilder på vad det är som gör att du inte kan arbeta för att vi ska kunna göra vårt arbete. Det handlar inte om att ifrågasätta sjukdomen utan om att bedöma arbetsförmågan och om man har möjlighet till egen försörjning eller inte, säger generaldirektören.
TT: Kan man slå fast att det är covid som är ursprunget till de här symptomen?
– Där hoppas vi ju att läkarvetenskapen snabbt utvecklas och kan förklara och sätta ihop de här symtombilderna, säger Nils Öberg.
Krävt undantag
Svenska covidföreningen, som startades i slutet av augusti och hittills samlat cirka 1 100 medlemmar, har krävt att 180-dagarsgränsen omgående förlängs för personer med långtidssymtom på covid-19.
Men Nils Öberg påpekar att några sådana undantag inte är möjliga.
– Sjukförsäkringens regelverk medger inga generella undantag för vissa patientgrupper. Den är inte konstruerad på det sättet. Det finns regler som definierar oskälighet, och så finns det ett regelverk som medger undantag om det finns särskilda skäl. Men inget av dessa undantag går att tillämpa på den här gruppen och det är inte så att det finns ett generellt undantag för långtidssjuka i covid. Samma regler gäller för covidsjuka som för alla andra patienter, säger han.
Försäkringskassan för just nu en dialog med såväl patientföreningen som med vården och Socialstyrelsen för att bättre kunna tackla problematiken framöver.
– Det är vår stora utmaning. Vi behöver all kunskap vi kan få om vad det är som drabbar de här människorna och varför de inte kan återgå till vare sig till sina ordinarie arbeten eller ställa om till ett annat arbete som försäkringen så småningom ställer krav på. Det är oerhört viktigt att vi försöker samla ihop kunskapsläget så att vi i slutänden gör korrekta bedömningar.
Hundratals fler
Kommande veckor riskerar ytterligare hundratals långtidssjuka att utförsäkras.
– Vi hade en väldigt kraftigt uppåtgående kurva av sjuka under mars och april vilket betyder att vi kommer att se ett inflöde på ungefär den här nivån (500–600 personer, reds anm) även under oktober och en bit in i november. Sedan lär det väl plana ut eftersom smittoläget gick kraftigt ner under maj och juni, säger Nils Öberg.