IVA-sköterskor vågar inte hoppas på semester

Här och nu – det är allt vårdpersonalen som tar hand om de svårt sjuka covid-patienterna orkar tänka på just nu. Långt framme hägrar drömmen om semester, men det är egentligen inget de vågar hoppas på.
–Det är klart att många är oroade, säger intensivvårdssköterskan Sofia Lindström.

Sofia Lindström, specialistsjuksköterska vid intensivvården i Uppsala på Akademiska Sjukhuset.

Sofia Lindström, specialistsjuksköterska vid intensivvården i Uppsala på Akademiska Sjukhuset.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Arbetsmarknad2020-04-19 07:30

Katja Fogelberg, som jobbar som intensivvårdssköterska på Karolinska i Huddinge, berättar att hon själv just fått en sedan länge planerad semestervecka nu i april indragen. Hon är inte den enda bland kollegorna som fått ändra planerna.

– Vi vet inte hur det blir i sommar. Det är svårt i vanliga fall att få semester, och nu är man nog glad för det man får, säger Katja Fogelberg.

Frågan är hur det kommer gå med vårdpersonalens rätt till vila och återhämtning efter den tuffa våren.

– Redan en vanlig sommar är det fullt sjå att få ihop schemat. Vi är vana vid att vi alltid är för få under semestertider. Nu är frågetecknet hur länge det här håller i sig, säger Sofia Lindström, intensivvårdssköterska på Akademiska sjukhuset och vice avdelningsordförande i Vårdförbundet i Uppsala, som arbetar med vården av covid-patienter.

Hon berättar att flera av hennes kollegor fått sina semestrar indragna under påsken.

– Då märkte man att stämningen blev lite lägre.

Det är riktigt tufft nu, och egentligen kan de bara tänka på det som de har mitt framför sig, berättar hon.

Många oroade

– Arbetsgivaren säger att man jobbar med semesterplanering. Men vi vet inte hur det blir. Det är klart att många är oroade, säger Sofia Lindström.

Inom intensivvården i Stockholm är krisavtalet aktiverat, vilket innebär längre arbetstid och högre lön. Men det sliter hårt. Den här veckan jobbar Katja Fogelberg fem nätter i 12,5-timmarspass, berättar hon.

– Det vore lättare om katastrofen var tidsbestämd. Nu vet vi bara att krisavtalet gäller i fyra veckor, och att det kan förlängas.

Hoppas

Än så länge har hennes arbetsgivare i alla fall inte meddelat att det inte blir någon semester, förklarar hon. Det gör att hon och kollegorna hoppas på att i all fall få något ledigt i sommar.

Men precis som Sofia Lindström berättar så fokuserar de mest på det som händer just nu, säger Katja Fogelberg. Trots tröttheten och den extremt hårda arbetsbelastningen så känner de att deras jobb verkligen är viktigt, och att de räddar liv.

– Stämningen på jobbet är väldigt god. Vi skrattar också, trots allt som sker. Till exempel så känner vi ju inte igen varandra i all skyddsutrustning, och det skapar många dråpliga situationer, säger Katja Fogelberg.

Charlotta Dickman, som jobbar som intensivvårdssköterska på Södersjukhuset i Stockholm, vill precis som Sofia Lindström och Katja Fogelberg peka på hur det brukar vara med semesterplaneringen i vanliga fall, då det är jättesvårt att få ihop scheman och semestrar.

– Hade regioner och kommuner behandlat sin personal bättre så hade det inte varit så. Vårdförbundet har larmat gång på gång, men arbetsgivarna stoppar huvudet i sanden, säger hon.

Nu när coronakrisen kommer ovanpå detta blir det förstås ännu svårare.

– Vi orkar nog inte tänka riktigt på det. Det finns en uppgivenhet runt semesterfrågan hos personalen, men en fantastisk kämparanda att vårda. Vi ser också att det kommer att behövas massor av vård som ackumulerats efter krisen, säger Charlotta Dickman.

Fakta: Semesterlagen

Semesterlagen reglerar rätten till semester, och kan kompletteras med kollektivavtalsregler. Alla har rätt till 25 semesterdagar per år, men många inom vården har rätt till fler dagar än så.

Lagen innebär att arbetsgivare är skyldiga att lägga ut fyra veckors sammanhängande semesterveckor under semesterperioden juni, juli och augusti. Arbetsgivarna inom vården förhandlar nu om att få förlänga denna period till även maj och september.

Beviljade semestrar kan återkallas, men bara om det finns synnerliga skäl, som stora olyckor eller utbrott av epidemier.

Källa: Vårdförbundet, SKR

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!