Det uppgav förra arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) när hon frågades ut av riksdagens konstitutionsutskott (KU) på videolänk från ett hårt virusdrabbat Belgien. Hon är numera är EU-kommissionär med ansvar för migration.
Turbulensen kring Arbetsförmedlingen var stor 2019. Riksdagen hade otippat röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, stödd av Sverigedemokraterna. Det innebar drastiska nedskärningar av förvaltningsanslaget och pengarna för åtgärder. Förmedlingen varslade omgående 4 500 anställda, ett rekordvarsel, och fattade några månader senare beslut om att gå vidare med planen att avveckla 132 kontor.
– Om beslutet att minska personalen var nödvändigt för att få full effekt under 2019 och hålla budgeten så var beslutet om kontorsnätet inte alls lika bråttom, sade Ylva Johansson.
Lyssnade inte
Hon hävdade att hon vid ett möte i slutet av mars 2019 försökte få generaldirektören Mikael Sjöberg att vänta med beslutet. Först borde AF göra en analys av konsekvenserna.
Men det lyssnade inte Sjöberg på, enligt Johansson.
Det är å andra sidan som det ska vara. Myndigheterna är självständiga, framhöll Johansson inför KU.
– Myndighetschefen är skyldig att följa riksdagens budgetbeslut och de beslut som regeringen fattar. Men inte skyldig att tycka likadant som statsrådet, sade hon.
När statsminister Stefan Löfvens andra regering tillträdde i mitten av januari 2019 var budgetneddragningen redan ett faktum. Ovanpå det kom regeringens och samarbetspartiernas skrivningar i januariavtalet om att AF skulle reformeras i grunden. En stor omgörning skulle genomföras samtidigt som stora neddragningar.
Hot om misstroende
Det hela ledde till att oppositionen hotade med misstroende mot Ylva Johanssons efterträdare Eva Nordmark (S), för att ha lämnat AF och inte minst de arbetssökande vind för våg. Det är Vänsterpartiet som har anmält regeringens hantering till KU för granskning. V anser att regeringen, och särskilt Ylva Johansson, inte tog det ansvar för arbetsmarknadspolitiken som kan krävas.