Inför årets stora lönerörelse ställde LO ett gemensamt krav på bättre tjänstepensioner för alla sina cirka 1,4 miljoner medlemmar, i realiteten de i dag allra yngsta. Annars skulle det inte bli några överenskommelser med arbetsgivarna om nya löneavtal, var budskapet.

Arbetarfacken vill att arbetsgivarna betalar in avgifter från 19 år, i stället för som i dag från 25 års ålder. Jämfört med tjänstemännen börjar man generellt sett jobba tidigare i arbetaryrken, och varför skulle inte de åren räknas, resonerar LO som vill ha upp nivåerna på pensionen.

2 500 kronor

I coronakrisens spår blåstes dock hela lönerörelsen av i mars och flyttades fram till i höst. Men i skymundan har nu LO och Svenskt Näringsliv enats i den underliggande pensionsfrågan, dock under förutsättning att parterna skriver under ett längre löneavtal i höst.

– Arbetsgivarna har villkorat det här med att den bara gäller om vi träffar löneavtal med en viss löptid, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson som därmed flaggar för att inget är klart ännu.

För en LO-arbetare som tjänar 25 000 kronor i månaden och börjar jobba vid 19 års ålder och slutar vid 67 handlar det om 2 500 kronor mer i tjänstepension, enligt LO.

Stegvis förändring

Detta genom att arbetsgivarna stegvis börjar betala in pensionspremier tidigare i arbetslivet än i dag. Första året sänks inbetalningen från 25 till 24 år, och därefter fortsätter det på samma vis, enligt överenskommelsen med Svenskt Näringsliv.

På samma vis ska inbetalningarna fortsätta till 67 år, i stället för som i dag, 65.

Men inget är gratis, arbetsgivarna vill ha kompensation för de extra kostnaderna. Enligt LO tas detta från löneutrymmet i storleksordningen 0,1 procent, lite olika beroende på yrke och förbund.