Hotell- och restaurangnäringen liksom transportsektorn. Det är några av de branscher som drabbats allra hårdast av coronapandemin. Bakom varje stängd restaurang eller café, eller tomt hotellrum finns det personal som har blivit varslad eller korttidspermitterad.
För en samhällsgrupp innebär just de här branscherna ett ytterst viktigt instegsjobb in på arbetsmarknaden.
– Flykting- och anhöriginvandrare och utrikesfödda är överrepresenterade inom de här sektorerna. Sedan är det många som redan före krisen var arbetslösa och inskrivna i etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen, de kommer också att påverkas då allt fler nu skrivs in som arbetslösa, säger Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Kvinnor kan gynnas
Hon presenterar i dag en ny rapport på uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) om hur det har gått för flykting- och anhöriginvandrare som har kommit till Sverige sedan mitten av 2000-talet.
Medan hotell- och restaurangnäringen är den vanligaste branschen för mäns inträde på arbetsmarknaden ser det annorlunda ut för kvinnor där det i stället handlar om främst hemtjänst, dagverksamhet för äldre och personlig assistans.
TT: Finns det en chans att just kvinnor kan löpa mindre risk då man arbetar inom just hälso- och vårdsektorn?
– Jo, utifrån vilka branscher som kvinnor och män jobbar inom så är det en rimlig slutsats att dra. Det är sektorer som inte är lika drabbade och där man inte löper lika stor risk att förlora jobbet.
Många utanför arbetsmarknaden
Samtidigt är just utrikesfödda kvinnor några av de mest utsatta. I en tidigare rapport från Statskontoret lyfts det fram att bland samtliga utrikesfödda kvinnor i åldrarna 16–64 år står 27 procent utanför arbetskraften, det vill säga de varken arbetar eller söker arbete.
För kvinnor födda i Sverige är siffran 16 procent.
Pernilla Andersson lyfter också i sin rapport det faktum att det för kvinnorna tar betydligt längre tid att ta sig in på arbetsmarknaden än för männen.
– Jag har tittat på en grupp som kom till Sverige 2006 och efter elva år i landet skilde det ungefär åtta procentenheter i sysselsättning. I första hand handlar det nu om vad man kan göra för att kvinnor snabbare ska komma ifatt männen, påpekar hon.