I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset i Sverige, visar siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt åt TT. Det motsvarar närmare hälften av alla bekräftade fall under utbrottets första tre månader.
En stor majoritet har fått lindriga symptom. Hur många vårdanställda som avlidit vet vi ännu inte, myndigheterna har inte sammanställt dödsfallen utifrån yrkeskategorier.
Men det finns vittnesmål bland kollegor.
– Jag känner till två läkare i Stockholm som har dött, där sannolikheten att de har blivit sjuka på jobbet är väldigt stor. Flera läkare har också legat inlagda för intensivvård, säger Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare vid Danderyds sjukhus.
I slutet av april förlorade Vårdförbundet en medlem som arbetade på en covidavdelning i Stockholm.
– Hon hade testats positivt innan och var sjukskriven för sina symptom, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Brist på utrustning
Vården var inte rustad för en pandemi när coronaviruset tog sig in på sjukhus och vårdcentraler. Bristen på skyddsutrustning var akut de första veckorna.
– För dem som jobbade i den första linjen i primärvården och med avancerad vård i hemmet fanns hemskt lite skydd. Där var utsattheten bland personalen enorm, säger Styrud.
Även på sjukhusen var bristen på skyddsutrustning stor. De 21 regionerna gav sig ut på den globala marknaden för skyddsutrustning. Små svenska regioner, i konkurrens med större stater. Ännu svårare var det för kommunerna, med ansvar för äldreomsorgen.
– De första veckorna ändrades direktiven om vad vi skulle använda för skydd flera gånger. Inte på vetenskapligt stöd, utan efter vad som fanns tillgängligt, säger Johan Styrud.
Smittad personal
I början av utbrottet testades inte personalen, vilket fick sjukskrivningarna i vården att skjuta i höjden. Av drygt 1 000 bekräftade fall de fyra första veckorna hade 80 vård- och omsorgsanställda testat positivt.
– Chansa är fel ord, men det var svårt att veta vilka i personalen som skulle gå hem. Man kunde inte skicka hem all personal som var lite förkylda, säger Johan Styrud.
Den 13 mars rekommenderade Folkhälsomyndigheten testning av personalen och patienter inlagda på sjukhus. I mitten av maj var 10 315 av totalt 31 069 positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal. Hur många som då var sjuka ute i samhället vet vi inte, eftersom Sverige inte testade bredare.
Den stora majoriteten av den smittade personalen har drabbats av lindriga symptom. Samtidigt finns obekräftade berättelser om vårdpersonal som har blivit svårt sjuka efter att ha arbetat på en intensivvårdsavdelning.
– När du vistats i utrymmen där patienter är väldigt sjuka finns det en risk att du själv blir riktigt dålig om du blir smittad, säger Sineva Ribeiro.
Psykisk stress
Den psykosociala arbetsmiljön är fortfarande ansträngd. Många av Vårdförbundets medlemmar lider av psykisk och etisk stress, uppger hon.
– De har vårdat mycket sjuka patienter, de har mött många oroliga närstående som inte har fått vara nära sina anhöriga. De har varit få, och de har fått göra svåra etiska bedömningar själva. De har sett patienter dö ensamma, säger Sineva Ribeiro.
Det finns också exempel från äldrevården där personal pressats av sin arbetsgivare att inte prata med anhöriga eller med medier om smittspridningen på boenden.
– Vi har haft flera lokala förhandlingar där man försökt tysta personalen att inte berätta. Det har skapat en tystnadskultur på vissa äldreboenden, säger Ribeiro.
Rättad: En tidigare version av texten innehöll en felaktig uppgift om antalet positiva provsvar från vård- och omsorgspersonal.