Privata vårdbolag kräver regeringen på besked

Privata vårdbolag står för en femtedel av äldreomsorgen, men det är oklart om de och deras anställda kan ta del av regeringens miljardsatsning på utbildning för 10 000 fasta omsorgsjobb. Deras företrädare, Vårdföretagarna, befarar att kommunerna ska lägga beslag på pengarna.

Privata vårdbolag är oroliga för att kommunerna lägger beslag på pengarna i regeringens miljardsatsning. Arkivbild.

Privata vårdbolag är oroliga för att kommunerna lägger beslag på pengarna i regeringens miljardsatsning. Arkivbild.

Foto: Claudio Brescianin/TT

Arbetsmarknad2020-05-17 11:15

– Man kan inte exkludera 20 procent av de anställda i äldreomsorgen bara för att de har en annan arbetsgivare än kommuner, säger Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, till TT.

Hon kräver klara besked från regeringen om att även privata vårdgivare kan ta del av de över två miljarderna som regeringen och dess samarbetspartier föreslagit till satsningen.

Fasta jobb

Den presenterades häromdagen av socialminister Lena Hallengren (S), Anders Knape (M), ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och LO-facket Kommunals ordförande Tobias Baudin. Satsningen bygger på en modell som SKR och Kommunal har förhandlat om.

Innebörden är att upp till 10 000 tim-, visstidsanställda eller arbetslösa ska kunna erbjudas en fast anställning kombinerad med utbildning till vårdbiträde eller undersköterska i äldreomsorgen. Staten skjuter till över två miljarder för lön under utbildningsdelen, arbetsgivarna står för lönen när det är vanligt arbete som görs.

Tanken är att satsningen ska säkra arbetskraft, ge trygga jobb och höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Vårdföretagarna uppger att de inte tillfrågats om de vill vara med.

Inte inbjudna

– Om man har en ambition att koppla till ett avtal bör man ta kontakt med alla, vi har inte blivit inbjudna till diskussioner om detta, säger Sabina Joyau.

Socialdepartementet uppger för TT att regeringens ambition är att anställda hos privata vårdgivare ska kunna ta del av satsningen. Men socialministern säger samtidigt att det nog förutsätter att det finns ett avtal om det mellan Vårdföretagarna och Kommunal.

– Ja, man måste ha ett avtal i botten så att man är överens om vad som gäller, vem som omfattas och vad villkoren är, nämligen att man ska ha en anställning, man ska påbörja en utbildning och när man fullföljer det så har man en fastanställning, säger Lena Hallengren.

Vill ha heltid

SKR är av samma uppfattning. Kommunal säger att förbundet mer än gärna skriver ett likalydande avtal med Vårdföretagarna och då även får på papper att heltid ska vara norm även hos de privata företagen. En sådan överenskommelse har Kommunal med SKR.

– Tyvärr har vi ju inget avtal om heltidsarbete som norm med Vårdföretagarna men det kan vi ju göra i kombination med det här, säger Tobias Baudin.

Men Vårdföretagarna anser att möjligheterna att del av utbildningssatsningen inte ska vara avhängigt en avtalsfråga.

– Det är ett statligt stöd som är till för att höja kompetensen hos medarbetare, varför ska det då krävas ett avtal? Ska de som arbetar i företag som inte har avtal inte omfattas alls? frågar sig Sabina Joyau.

Risk för konkurrens

Vårdföretagarna ser utbildningssatsningen som en konkurrensfördel för kommunerna om inte de privata omsorgsbolagen får ta del av den. Behovet av arbetskraft med utbildning i äldreomsorgen är stort. Kommunerna kan vilja ha pengarna för egen del, befarar Vårdföretagarna.

– Ja, det finns en uppenbar risk för det. Vi har sett exempel på det i tidigare satsningar. Därför måste regeringen vara tydlig. Det är minst lika viktigt för ett vårdbiträde som jobbar i en privat verksamhet som i en kommunal att kunna vidareutbilda sig, säger Sabina Joyau.

Fakta: "Äldreomsorgslyftet"

Regeringen föreslår drygt 2 miljarder kronor till ett "äldreomsorgslyft" under 2020 och 2021.

Det ska räcka till omkring 10 000 utbildningsplatser.

Modellen bygger på ett förslag från Sveriges kommuner och regioner (SKR) och LO-facket Kommunal.

Timvikarier och visstidsanställda i äldreomsorgen ska erbjudas fasta jobb, på heltid om de vill, om de går med i ett program där under en tid utbildar sig till vårdbiträde eller undersköterska halva tiden och arbetar den andra halvan. Staten står för lönen under utbildningstimmarna, arbetsgivarna för arbetstiden.

Arbetslösa, varslade eller permitterade kan också delta om de vill arbeta i äldreomsorgen och få en betald utbildning. De får då en provanställning.

Programmet ska dra igång under sommaren och den första utbildningen börjar i höst.

Källa: Regeringen, SKR, Kommunal

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!