Det är udda tider. Och ingen kommer undan coronaviruset, det blir tydligt i TT:s intervju med Stefan Ingves, som görs på flera meters avstånd. Han är inte virustestad, heller inte sjuk, men arbetssätten formade i olika ledningsgrupper är förändrade nuförtiden. Som en slags krisberedskap, berättar han.

– Man måste vara medveten om att en del teammedlemmar kan falla bort, och det gäller mig själv också, säger Ingves som nu jobbar hemma ganska mycket, fullt medveten om att han närmar sig riskgruppen 70+.

Hastigheten värst

Stefan Ingves har hanterat många svettiga ekonomiska kriser. Han skulle som chef för bankakuten rädda banker under 1990-talskrisen. Under finanskrisen 2008–2009 var han även då chef för Riksbanken. Han vill ännu inte säga om det här är det värsta han varit med om, rent ekonomiskt.

– Det går inte att jämföra med någonting annat, och framför allt inte hastigheten, säger Ingves.

Finns det någon ljuspunkt i det här läget?

– Jag kan inte svara på den frågan, därför att jag inte vet. Här får man ta en dag eller vecka i taget, säger Ingves.

Om krisen kan innebära stigande bolåneräntor, något som skulle bli rena dråpslaget för en hårt belånad befolkning när dessutom arbetslösheten nu skenar?

– Inte i dagsläget givet de åtgärder som vi har vidtagit, säger Ingves och pekar på att banken nu köper upp bostadsobligationer och andra räntepapper just för att hålla nere räntorna, ett effektivare sätt i det här läget än att som i normalfallet sänka styrräntan.

Pengar mot deflation

En annan följdfara av den kollaps som ekonomin hamnat i – deflation. Efterfrågan på många varor och tjänster har närmast tvärstannat i spåren av coronapandemin, och det gäller nästan hela världen. Då faller priserna, enligt skolboken, när desperata företag vill få någon slags försäljning över huvud taget – ett tillstånd som brukar beskrivas som farligt för samhällsekonomin. Fallande priser förvärrar den ekonomiska krisen ytterligare eftersom det får människor att avvakta med köp om man vet att grejerna blir billigare.

TT: Ser du en risk för deflation?

– Inte i dagsläget, vi får väl hoppas att det här går över förr eller senare. Om vi och det finanspolitiska systemet förser ekonomin med tillräckligt mycket pengar och verksamheter kommer i gång igen, då finns det inga skäl att tror att det skulle bli deflation av det hela.

TT: Men om efterfrågan rasar, då faller väl priserna?

– Ja, det kan inte uteslutas på kort sikt, men vi hoppas det här inte varar hur länge som helst.

Tar inte slut

Det svåra blir också att mäta inflationen, ett jobb som ligger på Statistiska centralbyrån.

– Hur mäter man priser om det inte är någon omsättning? frågar han sig.

Men Ingves huvudbudskap är: Riksbanken kan trycka hur mycket pengar som helst, för att hålla samhällsekonomin under armarna:

– Pengarna tar inte slut, vi tillhandahåller en försäkring för det, säger Ingves.