Mannen döms i stället av Malmö tingsrätt för 33 fall av falskt alarm och ett fall av olaga hot. Påföljden blir skyddstillsyn.

SOS Alarm välkomnar domen. Mannens ringde hela 318 samtal till 112 mellan 16 september och 4 november i fjol och det är ett allvarligt brott, framhåller Ronald Krantz som var tillförordnad platschef på SOS Alarm i Malmö under perioden.

– Det har inneburit allvarliga konsekvenser, dels för oss men framför allt för blåljusaktörer och allmänhetens möjlighet att få hjälp, säger han till TT.

"Ny lagstiftning"

Den 37-årige mannen åtalades för grovt blåljussabotage, men även om minst 127 av samtalen har lett till någon form av störning för polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården anser rätten inte att larmen "riskerat att försvåra eller hindra verksamheten på det allvarliga sätt som brottet sabotage mot blåljusverksamhet tar sikte på", skriver tingsrätten i ett pressmeddelande.

– Det är en ny lagstiftning, så tingsrätten har fått pröva om ringa falska larm täcks in av straffbestämmelsen och kommit fram till att det inte gör det under de förhållanden som var i det här målet, säger rådman Niklas Ljunggren till TT.

Ett av larmen som åklagaren har lyft fram som grovt blåljussabotage inträffade den 2 november. Då påstod 37-åringen att en kvinna med bombbälte gick runt i ett köpcentrum i stadsdelen Rosengård och flera polispatruller, hundekipage, bombtekniker och en insatsstyrka kallades ut.

Kortvarig insats

Rätten skriver i sin dom att även om utryckningen krävde stora resurser, var insatsen kortvarig och man riktade snabbt in sig på att leta efter personen som ringt in falsklarmet. Därför bedöms inte heller det som grovt blåljussabotage utan ses som ett falskt larm.

– En av grunderna i vår bedömning var att varje störning får bedömas för sig. Och det är klart att de störningar när det skedde stora utryckningar ligger ju närmare till att nå upp till den här graden av att allvarligt hindra verksamheten, säger Niklas Ljunggren.

Mannen döms även för ett fall av olaga hot sedan han påstått att han kidnappat en polischefs barn och hotat att döda dem. Han har hela tiden nekat till brott.

Stora kostnader

Både SOS Alarm och ambulansverksamheten i Region Skåne hade begärt skadestånd för de kostnader som falsklarmen orsakat dem. Men domstolen ser inget lagligt utrymme för att utdöma skadestånd.

SOS Alarm bedömer att mannens aktiviteter kostat företaget 100 000 kronor. Det handlar dels om samtalstiden i sig och dels kostnaden för att bistå polisen i brottsutredningen.

Ronald Krantz understryker att falsklarm alltid kan utgöra en fara för alla andra som har verkliga behov av akut hjälp just då.

– Det är naturligtvis så att när de här resurserna är upptagna med falsklarm kan de inte samtidigt användas för ett riktigt larm. Jag vet att exempelvis ambulanssjukvården i Skåne och Malmö är väldigt hårt belastad och att det stora delar av dygnet är så att det inte finns någon större resurs ledig, utan det handlar om att hela tiden prioritera vad som är viktigast.