Många vittnar om att de tvingas åka till jobbet trots rådande undantagstillstånd, för att kunna trycka sitt sigill i rött bläck på dokument och avtal.
Stämplarna som heter hanko eller inkan på japanska har använts i landet i flera århundraden. I stället för en signatur stämplas papper med ett litet personligt märke, på till exempel kontrakt eller för att vidimera att man sett ett visst dokument.
Mizuho, som jobbar på ett i övrigt modernt it-bolag i Tokyo, säger att hon kommunicerar med sina kollegor via videolänk.
– Men jag kan inte jobba hemifrån så länge som pappers- och hankokulturen finns, säger hon.
– Jag känner ett outtalat tryck att infinna mig på kontoret.
40 procent av företag där anställda arbetar hemifrån uppger att deras anställda ändå dyker upp på kontoret, enligt en undersökning som genomförts av ett ledarförbund inom finansbranschen i Japan.
De flesta vuxna japaner har en cylinderformad stämpel med en egen inskription, oftast i kinesiska tecken. Med stämpeln kan de bland annat öppna bankkonto, teckna försäkringar eller ta emot post. På många företag används fortfarande fax av denna anledning. Vissa större bolag och banker har dock börjat fasa ut stämpelbruket de senaste åren.