Lagen om att få anstånd med skatten, eller få pengar tillbaka på redan inbetald skatt, i coronakrisens spår träder i kraft på måndag, den 30 mars. Men redan torsdag morgon hade 5 000 ansökningar kommit in, enligt Marie Carlsson, avdelningschef på Skatteverkets skatteavdelning.
Egentligen har hon ingen aning om hur stor anstormningen blir. Men under finanskrisen 2008/2009 fanns ett liknande upplägg. Då kom runt 17 000 företag med begäran om skatteuppskov.
– Personligen tror jag det blir mer nu, säger Marie Carlsson.
En veckas väntan
400 handläggare har plockats in från andra avdelningar inom myndigheten för att ta hand om anstormningen. Hon räknar med att kunna ge företagarna besked inom en vecka, förutsatt att den som ansöker gör det digitalt och med fullständiga uppgifter.
– Det är vår målsättning, säger Marie Carlsson.
Sedan tar det några bankdagar innan pengarna landar på kontot.
Tillväxtverket är en annan myndighet som kommer att digna under högarna av ärenden.
– Det är ett mycket stort uppdrag, säger Tim Brooks, chef på avdelningen för företag på Tillväxtverket.
När regeringen presenterade förslaget om ett förstärkt system för korttidspermitteringar den 16 mars bedömdes intresset vara att företag skulle söka stöd för 15 000–20 000 anställda. Systemet innebär att staten tar en del av lönekostnaden när företagen kommer överens med facken om att de anställda ska gå ner i arbetstid och lön. Det innebär att lönen bara sänks med en liten del samtidigt som företagen inte behöver varsla om uppsägning.
Tiodubblats
Nu, en dryg vecka senare, räknar regeringen med att företag kommer att söka stöd för minst 120 000 anställda och statens budgetutgift för systemet hamnar nu på minst 20 miljarder i stället för 2,4 miljarder. Allt detta ska administreras av Tillväxtverket, dit företagen om några veckor får börja ansöka.
– Vi växlar upp antalet handläggare, både genom externa och interna kanaler. Och vi lånar in folk från andra myndigheter, säger Tim Brooks.
Han säger att verket sedan en vecka är i gång med att bygga upp det datasystem som ska hantera ansökningarna. Förslaget om korttidspermittering behandlas fortfarande i riksdagen och det är inte osannolikt att riksdagen vill ändra i reglerna.
Systemet ska införas den 7 april men företagen ska kunna ansöka om stöd retroaktivt, från den 16 mars.
Enormt intresse
– Det är många som vill ta del av stödpaketen. Vi har haft tusen samtal om dagen och vi har 60 000–70 000 träffar på vår webbplats per dag om det. Det är ett enormt intresse, säger Tim Brooks.
Skatteverket har även andra saker att hantera än ansökningar om anstånd. Det kan handla om ändrade preliminärdeklarationer nu när förutsättningarna för företagen har ändrats radikalt. Sänkta arbetsgivaravgifter och moms är andra saker.
I det senaste krispaketet föreslår regeringen även att företag under fyra månader helt ska slippa arbetsgivaravgifter och egenavgifter för upp till 30 anställda, upp till en lönesumma per person på 25 000 kronor i månaden.