Unga skriver dåligt – väljs bort i arbetslivet

Unga arbetssökande väljs bort för att de är för dåliga på att skriva, rapporterar Utbildningsradion (UR) i en ny dokumentär. Även lärare vittnar om att skrivkunskaperna har blivit sämre. –Vi sviker väldigt många ungdomar, säger läraren Filippa Mannerheim i programmet.

En elev skriver för hand med en blyertspenna. Arkivbild

En elev skriver för hand med en blyertspenna. Arkivbild

Foto: Jessica Gow/ TT

Arbetsmarknad2020-08-26 09:00

Nästan hälften av universitets- och högskolelärare som deltagit i en undersökning, beställd av UR, anser att unga studenter är dåliga på att uttrycka sig skriftligt, rapporterar UR i programmet Skrivglappet. I en annan undersökning svarar runt hälften av tusen tillfrågade chefer att de någon gång valt bort att rekrytera en ung person till följd av bristande skrivförmåga.

– 90-talisterna som kom hade en god skriftkunskap generellt och den senare generationen, som är född efter år 2000, har en sämre skriftkunskap, säger Tomas Yangbyn, digital chef på företaget Transcom, i dokumentären.

"Påverkar deras möjligheter"

21 procent av cheferna anser att unga anställdas skrivförmåga är dålig och nästan lika många, 18 procent, tycker att unga inte kan leva upp till de krav på skriftlig kompetens som finns i branschen.

”Det påverkar deras möjligheter att få ett utökat ansvar, kundkontakt och möjlighet att avancera inom företaget”, svarar en chef i undersökningen.

Samtidigt som kunskaperna tycks sjunka visar undersökningen att skrivande är en viktig kompetens i dagens arbetsliv. 89 procent av de tillfrågade cheferna säger att det är viktigt att unga som anställs kan uttrycka sig väl skriftligt.

"Sviker väldigt många"

De bristande kunskaperna finns hos såväl personer med svenskt som utländskt modersmål och har lett till problem som att fel mediciner skrivits ut eller juridiska och ekonomiska följder.

Det får också konsekvenser för elever som ska plugga vidare på högskola och universitet efter gymnasiet. Nästan sju av tio tillfrågade lärare bedömer att unga studenters skrivförmåga delvis, eller inte alls, motsvarar de krav som utbildningen ställer.

Digitaliseringen i skolan och att elever skriver mindre för hand och använder sig av automatiska rättstavningsprogram kan vara en orsak, enligt Filippa Mannerheim, debattör och gymnasielärare i svenska och historia.

– Jag tycker att vi sviker väldigt många ungdomar. Om vi kunde lära våra ungdomar och barn att läsa och skriva förr borde vi kunna göra det i dag, säger hon i Skrivglappet.

Fakta: Undersökningarna

Novus utförde två undersökningar för Utbildningsradions räkning.

I den ena gjordes runt 500 intervjuer med lärare på högskolor och universitet. Nästan hälften ansåg att unga studenter har dåliga skriftliga kunskaper. Intervjuerna gjordes på telefon och via webbintervjuer.

I den andra undersökningen svarade drygt 1 000 chefer på vad de anser om skrivförmågan hos unga anställda (personer som är 18-25 år). 12 procent hade flera gånger valt bort en kandidat på grund av dåligt skriftligt språk. 35 procent hade gjort det någon gång. Cheferna valdes ut slumpmässigt och svarade via webbintervjuer.

Undersökningarna gjordes i december 2019 och i januari 2020.

Källa: SVT och Utbildningsradion

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!