Utredaren, Claes Jansson, menar att reglerna är dåligt anpassade till verkligheten på dagens arbetsmarknad. Numera beräknas det finnas omkring 750 000 personer med tidsbegränsade anställningar.
– När reglerna skrevs fanns det ju nästan bara fastanställda, reglerna har inte hängt med, säger Claes Jansson.
Jansson har i och med dagens förslag lämnat sitt tredje betänkande med förslag som ska göra reglerna för sjukskrivning, rehabilitering samt ersättning vid sjukdom mer moderna och verklighetsanpassade.
Utredaren använder begreppet behovsanställda om personer med olika former av tidsbegränsade anställningar. Det kan handla om till exempel timanställda i vården, en grupp som uppmärksammats särskilt under coronakrisen utifrån att de har svårt att sjukskriva sig utan att riskera att förlora stort ekonomiskt på det.
Otydliga regler
– Det är väldigt otydligt i dagens regelverk om man betraktas som arbetslös eller anställd om man blir sjuk. Om man bedöms som arbetslös är risken stor att man inte får någon sjukpenning, säger Claes Jansson om gruppen behovsanställda.
Han föreslår nu att en behovsanställd ska få sin sjukskrivning och sjukpenning bedömd mot just den anställningen, inte mot vilket jobb som helst på arbetsmarknaden. Det ska gälla de första 90 dagarna. Ersättningen avgörs av lönen och sätts inte till dagbeloppet för arbetslösa, vilket är högst 543 kronor om dagen före skatt.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tror, om regeringen går vidare med förslagen, att reglerna kan ändras tidigast sommaren 2021. Men det är angelägna ändringar, anser han.
Visar orimligheter
– Det är välavvägda och välavgränsade förslag som tar sikte på de orimligheter som finns i sjukförsäkringssystemet, de tar inte sikte på en återgång till det som fanns före 2008, säger Shekarabi till TT.
Han syftar även på det förslag utredaren har om att göra reglerna för sjukskrivning partiellt, eller på deltid, mer flexibla. I dag måste arbetstiden kortas med lika mycket varje dag vid sjukskrivning på deltid. Det skulle fungera bättre, också för att öka möjligheterna till återkomst på jobbet, om arbetsgivare, läkare, Försäkringskassan och den enskilde skulle kunna anpassa arbetstiderna på annat sätt än till exempel två timmar kortare dag varje dag.