Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som undersökt hur studenterna egentligen använder högskolan. Hur stor andel studerar lite för nöjes skull och hur vanligt är det att läsa flera år, men utan att ta examen?
För att få svar på frågorna har myndigheten följt upp samtliga i Sverige boende personer som varit registrerade som högskolenybörjare någon gång under perioden 1995–2012. Det blir en försvarlig mängd: 1,2 miljoner personer. Samtliga har följts till våren 2019.
Blir jurist
Studien visar att drygt hälften (52 procent) tar en examen inom förväntad tid, det vill säga utan studieavbrott. I denna grupp, som kan kallas de målmedvetna programstudenterna, är det vanligast att läsa en lång yrkesutbildning. Här finns alltså sådana som utan omvägar tagit exempelvis en jurist-, ämneslärar- eller läkarexamen. De målmedvetna är unga och företrädesvis kvinnor.
Jämte den målmedvetna finns återvändaren, eller examen efter paus-studenten. Även den är oftast en kvinna, och relativt ung. Hen läser dock en kortare utbildning än de målmedvetna, inleder ofta med en fristående kurs och gör ett avbrott för att jobba. Men hen återvänder då den behöver en examen, kanske för att kunna arbeta som förskollärare eller optiker.
Examen efter paus-gruppen är liten: 6 procent av alla studenter. Det innebär att det totalt är 58 procent av alla studenter som förr eller senare lämnar högskolan med ett examensbevis.
Men det är inte en överraskande låg andel, enligt Marie Kahlroth, senior utredare vid UKÄ:
– Nej, egentligen inte, med tanke på det öppna och generösa system som svensk högskola har. Utbildningarna består ju av kurser och många kan läsas fristående. Studierna är avgiftsfria och alla har rätt till studiemedel, så det finns goda möjligheter att prova på studier. Det finns ju också äldre som läser kurser bara för att de är intresserade.
Få, om ens några, andra länder ger samma möjligheter.
– Sverige är nog unikt med sitt öppna system. De nordiska länderna ligger närmast i jämförelse, med avgiftsfria studier och studiemedel, säger Marie Kahlroth.
Tar inte examen
De bildningssugna "nöjesläsare" Marie Kahlrot nämner ingår i den näst största studentgruppen, nämligen provapåarna. Var tredje student (34 procent) hör till denna spretiga grupp, där vissa läser på program och andra plockar kurser. En del återvänder efter ett avbrott, men ingen i denna grupp tar en examen.
Enterminsstudenterna kan ses som en undergrupp till provapåarna. Det är alltså de som läser högst en termin och därefter tackar för sig. De något äldre (35 år eller äldre) "nöjesläsarna" är i majoritet bland enterminsstudenterna, men här finns också programnybörjare som hoppar av.
– En del provar och kommer förmodligen fram till att högskolestudier inte passar dem, av olika anledningar, konstaterar Marie Kahlroth.
Lärosätena känner väl till att tidiga avhopp förekommer och kan i viss mån planera antalet nybörjarplatser därefter. Men om sökintresset från början är lågt och avhoppen många blir det bekymmer. Det har varit tydligt framför allt på många av ämneslärarutbildningarna, som borde vara fullsatta för att möta lärarbristen.
Avhopp sker också längre in på utbildningarna, om än inte i lika hög grad. Men även de skapar problem, särskilt på yrkesutbildningar där examen och legitimation är en förutsättning för att kunna jobba i yrket – exempelvis som sjuksköterska. UKÄ visade i en studie 2017 att var fjärde sjuksköterskestudent hade fallit ifrån den sjätte terminen.
– Det blir negativt både för individen och för samhället, konstaterar Marie Kahlroth.
Många terminer
De sena avhopparna kan sorteras in i studenttypen långläsaren utan examen. Men UKÄ:s uppföljning visar att det finns långläsare som tycks klara sig utmärkt utan examensbevis. Här finns en hel del som läst till högskole- eller civilingenjör, hoppat av lagom till examensarbetet men ändå gjort karriär på området. Alla branscher behöver alltså inte vara strikta i sina kompetenskrav.
Gruppen långläsare utgör 8 procent av alla studenter och är för övrigt den enda med manlig övervikt.
Långläsarna kan för övrigt jämföras med de målmedvetna som i hög grad återvänder till högskolan för att fylla på med ny kunskap. Nästan hälften av dem som tagit en yrkesexamen gör så, ibland för att påbyggnadsstudier är ett måste för att kunna avancera. Det gäller till exempel för dem som vill bli specialpedagog eller specialistsjuksköterska. Här är kvinnorna i stor majoritet.
Behöver fylla på
Det går att dra många slutsatser utifrån UHÄ:s rapport, som att många verkligen utnyttjar möjligheten att återkomma till högskolan en eller flera gånger.
– Det är klart att det också är många som läser för att utvecklas i sitt arbete, och för sin egen bildning. Det ingår i lärosätenas uppdrag det också, säger Marie Kahlroth.
En annan slutsats är att var fjärde student inte riktigt går att fånga in. De tar aldrig examen, och tentar av motsvarande två–tre terminers heltidsstudier.
– Vi vet egentligen inte så mycket om hur de konkret använder högskolan. De kan ju tänkas att de börjar läsa i någon annan utbildningsform, men det vet vi inte, säger Marie Kahlroth.