Ett av fjolårets fall beskriver hur jobbet på ett akutboende för hemlösa drastiskt förändras när tunga missbrukare börjar placeras där.

Narkotikaförsäljare och skuldindrivare dyker upp natt som dag, utan att personalen kan överblicka vilka som befinner sig i lägenheterna. En anställd jagas med kniv och mordhotas. Någon annan behöver låsa in sig i väntan på polis. Den som är i tjänst – och ska göra tillsyn i varje lägenhet – arbetar ensam och med ett larm som saknar positionsangivelse. Fram tills skyddsombudet drar i nödbromsen.

Skyddsombudsstoppet, eller skyddsstoppet, är ett av de 44 som gjordes inom vård, omsorg och social verksamhet förra året och som gick vidare till Arbetsmiljöverket. Totalt, på hela arbetsmarknaden, lades 103 skyddsstopp som hamnade hos myndigheten. Vården har dominerat de senaste åren och särskilt under det starkt pandemipräglade 2020, då det rasade in ärenden om behovet av skyddsutrustning för personalen.

Inte överens

Trots att pandemin sjunkit undan ökade antalet skyddsstopp inom vård/omsorg/stöd i fjol, jämfört med 2021. Med undantag för 2020 var antalet stopp inom området det högsta sedan 2015 (Arbetsmiljöverket saknar uppgifter från tidigare år).

Ökningen behöver inte betyda att arbetsmiljön faktiskt blivit mer riskfylld. Den kan i stället vara ett tecken på fler motsättningar mellan arbetstagare och arbetsgivare.

– De skyddsombudsstopp som finns hos oss, och syns i statistiken, är de fall där arbetsgivaren vänt sig till oss för beslut. Det är alltså de ärenden där skyddsombud och arbetsgivare inte är överens om vilka åtgärder som krävs. Så skyddsstopp som kommer till oss är ett tecken på att samverkan inte riktigt fungerar, säger Ulrika Scholander, enhetschef vid Arbetsmiljöverket.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård tror att ökningen beror på en kombination av allt tunnare bemanning och fler skyddsombud som sätter ned foten.

– Våra medlemmar vittnar om ständiga försämringar och att de inte får gehör hos arbetsgivaren när de signalerar om detta. Vi uppmanar ju våra medlemmar och skyddsombud att agera och driva frågorna så långt det är möjligt. Att antalet ärenden (till Arbetsmiljöverket) ökar tyder ju på att fler säger ifrån, säger hon.

Hemtjänsten drabbad

TT:s genomgång av de 44 skyddsstoppen inom vård, hälsa och social verksamhet visar att nära hälften, 21 stycken, var kopplade till hot, våld eller risk för våld. Akutboendet för hemlösa var alltså långt ifrån den enda arbetsplatsen där skyddsombudet bedömde att personalens säkerhet inte kunde garanteras.

Flera av de andra arbetsplatserna som berördes av skyddsstopp var LSS-boenden, alltså boenden för personer som behöver stöd på grund av till exempel en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Andra stopp berörde hemtjänsten, där personal hotats eller utsatts för våld av demenssjuka personer, eller den sjukes anhöriga. Upprepade gånger var skyddsombudets krav dubbelbemanning, det vill säga inget ensamarbete med hjälpbehövande men utåtagerande personer.

Den höga andelen hot- och våldsrelaterade skyddsstopp är i linje med den utveckling Arbetsmiljöverket sett.

– Det är en bild vi känner igen, att skyddsombudsstopp kopplade till hot och våld ökar och att man har olika syn på vilka åtgärder som behövs för att kunna arbeta säkert, säger Ulrika Scholander.

Omedelbart förbud

I fallet om akutboendet valde Arbetsmiljöverket att lägga ett omedelbart förbud mot ensamarbete. Verksamhetschefens besked att det inte var avtalat och budgeterat för annat än ensamarbete godtogs inte.

Arbetsmiljöverket lade också ett förbud mot ensamarbete vid ett gruppboende dit en person med omfattande problematik flyttat. Personalen var inte utbildad för att på ett bra sätt bemöta personer som lätt blir aggressiva och flera sjukskrevs för stress. I stället fick en vikarie ensam arbeta hos personen, trots det rådande skyddsstoppet.

– Att jobba med människor i behov av vård och omsorg är ett kvalificerat jobb som kräver kunskap, kompetens och erfarenhet. När många inte orkar vara kvar och arbetsgivaren sätter i system att ta in personer utan utbildning får det konsekvenser, säger Malin Ragnegård.

Men i de allra flesta fall kunde Arbetsmiljöverket avsluta ärendena, utan att lägga förbud.

– Ibland är det så att vi kommer in som en sorts medlare. När parterna sitter i samtal med oss och hör vad den andra parten säger kan de faktiskt komma överens. Det handlar om att sätta sig ned och ha en dialog, säger Ulrika Scholander.

Malin Ragnegård bedömer dock att skyddsstopp kommer att bli allt vanligare.

– Jag tror att de fortsätter att öka till det blir en förändring. Men tyvärr ser vi inga tendenser på att kraftfulla åtgärdspaket är på väg.