I dag ser den inte mycket ut för världen: En höjd på den skånska slätten inte långt från motorvägen mellan Malmö och Lund. Men här fanns själva residenset i järnåldersbosättningen när det begav sig, berättar Mats Roslund, professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet.
– Det var en kombination av byggnader, bland annat hallen och kulthuset. Hallen var härskarnas offentliga miljö, man kan jämföra den med ett skånskt slott.
Inte bara hövdingar
Den har ofta kallats hövdingahallen, men Mats Roslund tycker att härskarhallen är ett bättre och mer könsneutralt namn, för här bodde även kvinnor i maktposition, inte bara hövdingar, understryker han.
– All information ligger under mark, så arkeologin måste till för att vi ska kunna vaska fram vad som har hänt här.
Hallen hade olika skepnader under den långa period då platsen var befolkad och under marken finns många olika kulturlager, ned till ett par meters djup.
Arkeologerna kommer att använda den traditionella kol-14-metoden för dateringar och kommer också att extrahera dna ur jorden.
– Det är någonting som inte är riktigt prövat och det är lite experimentellt för oss också. Vi kan göra populationsstudier, vi kan beräkna hur många människor som har bott här.
Virus och bakterier
Man kommer också att leta efter virus och bakterier i jorden, bland annat för att få veta mer om vilka sjukdomar som grasserade.
Men den övergripande frågan är varför människor valde att etablera sig i Uppåkra och hur detta kunde vara ett maktcentrum under så lång tid, 1 000 år.
Bosättningen i Uppåkra bredde ut sig över ett område lika stort som Lunds gamla stadskärna eller Gamla stan i Stockholm, och fanns kvar fram till det att Lund blev det nya maktcentret i slutet av 900-talet.
Ny utställning
Utgrävningarna av hallen kommer att pågå under tre år och sysselsätta nio arkeologer under ledning av två professorer. Sedan följer ett år för att sammanställa forskningsresultaten. Parallellt bygger Historiska museet i Lund en ny Uppåkrautställning, där en del av fynden kommer att visas.