Våld mot kvinnor i fokus
Ofta hamnar våld mot kvinnor i skuggan av gängkriminaliteten. Men i våras hände något som satte kvinnors utsatthet högst på agendan. På mindre än tre veckor dödade män fem kvinnor, i majoriteten av fallen fanns någon form av relation dem emellan sedan innan. Exempelvis överföll en man sin tidigare hustru bakifrån vid resecentrum i Linköping, och knivhögg henne ett 40-tal gånger. En annan man mördade sin hustru i parets gemensamma bostad i Flemingsberg söder om Stockholm, inför ögonen på deras barn. Båda männen har dömts till livstids fängelse.
Brotten ledde till politisk debatt och krav om att stoppa våldet. Senare under året presenterade regeringen en lista med ett 40-tal punkter med åtgärder för att förebygga, hindra och straffa våld mot kvinnor.
Gängkriminalitet och krypterade tjänster
Gängkriminalitet har liksom tidigare år annars starkt dominerat såväl i medierna som i den politiska debatten. Mycket har handlat om hur samhället inte lyckas stoppa den negativa utvecklingen men en viss medvind har polis och åklagare ändå upplevt. Detta har haft att göra med fenomenet krypterade appar som knäckts, vilket gett polisen insyn i hur brottslingar gjort upp om mord, kidnappningar och storskalig narkotikahantering.
Detta ledde bland annat fram till ett av de största brottmålen som Stockholm haft med kopplingar till nätverkskriminalitet. 27 personer fälldes och 147 fängelseår dömdes ut i tingsrätten i juli, för brott runt det så kallade Vårbynätverket. En stor del av bevisningen bestod av chattar från krypteringstjänsten Encrochat. Flera utredningar kopplade till andra tjänster, som Anom och Sky ECC, är på gång. Försvarsadvokater har samtidigt ifrågasatt användningen av materialet som bevisning.
Gangsterrappen och brotten
Gangsterrappen och de artister som framför den diskuterades också flitigt. Kanske inte så mycket för de låtar som släpptes, utan snarare för de artister som dödades och de som dömdes. I det stora Vårbymålet var tre stora namn på den svenska gangsterrapscenen inblandade. En av dem, Nils Grönberg med artistnamnet Einár, var brottsoffer och rapparna Yasin Mahamoud och Haval Khalil misstänkta för att ha varit inblandade i en planerad respektive genomförd kidnappning av honom.
Einár medverkade inte i utredningen och infann sig inte när han kallats till tingsrätten för att höras om vad som hände aprilnatten 2020 när han förnedrades, fotades och rånades på Rolexklocka och guldkedjor. Yasin Mahamoud och Haval Khalil fälldes i tingsrätten, men överklagade då de nekar till brott. Hovrättsdomen meddelas i februari. Yasin Mahamoud har dock redan avtjänat det straff han dömdes till av tingsrätten och har släppts ur häktet.
Bara dagar innan hovrätten skulle ta upp kidnappningen kom larm om att en person dödats i Hammarby sjöstad i Stockholm. Det visade sig vara den blott 19-årige rapparen Einár som skjutits till döds med flera skott. I skrivande stund är ingen misstänkt gripen för mordet.
Polis sköts till döds
30 juni sköts polismannen Andreas Danman ihjäl i Biskopsgården i Göteborg, då han på sin polismoped var på väg mot en plats där en skottlossning skett tidigare samma kväll. En 17-årig pojke dömdes till åtta års fängelse för mordet samt mordförsök på en annan man. Han hade trott att han sköt mot fiender i en kriminell gruppering som gänget han själv tillhörde låg i fejd med. Händelsen ledde till debatt om såväl polisens arbetsmiljö som straffen för unga förövare.
Explosionen i Annedal
Tidig morgon den 28 september skedde en explosion i ett flerfamiljshus på Övre Husargatan i centrala Göteborg. Huset fattade eld och det blev en kraftig rökutveckling. Dramatiska scener utspelade sig när de boende försökte ta sig ut – vissa firade sig ned med hjälp av lakan. Ett tiotal personer fördes till sjukhus och en kvinna avled senare av sina skador. Totalt tvingades 140 hushåll i sju trappuppgångar evakuera och ett stort antal lägenheter är totalförstörda.
Polisen misstänker att explosionen orsakats av en man i 50-årsåldern, som i början av oktober hittades död i Göta älv.
Flera spionmål
Under hösten seglade ett fall upp som av experter på området sagts kunna vara det allvarligaste spionaget sedan Stig Berglings dagar. Två bröder från Mellansverige misstänks för grovt spioneri, en av dem jobbade när han greps som högt uppsatt chef på en svensk myndighet med ansvar för frågor som rör säkerhetsskydd. Han har även tidigare jobbat inom Försvarsmakten, samt uppger själv i sitt cv att han varit anställd på Säpo. Mycket är fortfarande oklart kring ärendet, exempelvis vilken främmande makt bröderna misstänks ha samarbetat med. Båda nekar bestämt till brott och utredningen pågår alltjämt.
I december dömde hovrätten en 47-årig man till tre års fängelse för spioneri, sedan han fört vidare företagshemligheter han fått tag på via konsultuppdrag för Scania och Volvo Cars till en rysk diplomat – som egentligen var en underrättelseofficer från ryska säkerhetstjänsten SVR.
Företagsledaren och jaktbrottsmålet
Den 72-årige företagsledaren Karl Hedin och två medåtalade män friades av tingsrätten i våras i ett uppmärksammat jaktbrottsmål som utretts sedan 2018. Företagsledaren var åtalad för grovt jaktbrott och misstänkt för att tillsammans med en annan man ha jagat en varg inför en älgjakt i oktober 2018. Hedin åtalades också för att, tillsammans med en annan man och en kvinna, ha hanterat giftet karbuforan i syfte att döda varg.
Karl Hedin hade under utredningens gång starkt ifrågasatt åklagarens utredning och metoder. Det gick till och med så långt att Karl Hedin polisanmälde åklagaren Lars Magnusson som han menade utsatt honom för olaglig telefonavlyssning och därmed begått tjänstefel. Anmälan lades dock ned av särskilda åklagarkammaren.
Den friande domen i tingsrätten var dock inte slutet på den här omdiskuterade och bitvis trassliga historien. Åklagaren överklagade och nu väntar målet på avgörande i hovrätten.
Krävde helikopter – fick pizzor
Strax efter lunch den 21 juli kom larm från högsäkerhetsanstalten Hällby utanför Eskilstuna om att två intagna, beväpnade med egentillverkade skär- och stickvapen, tagit två kriminalvårdare som gisslan och barrikaderat sig i ett vaktrum.
De krav som de två morddömda männen, 31 och 24 år gamla, ställde för att släppa gisslan var bland annat en helikopter att fly med. Men det enda de efter nio timmar fick i utbyte för att släppa gisslan var 20 kebabpizzor som skulle levereras till övriga intagna på deras avdelning.
De två gisslantagarna dömdes i december i tingsrätten för människorov, grovt hot mot tjänsteman samt grov utpressning till sju års fängelse som de ska avtjäna utöver de långa straff de redan är dömda till. Båda männen har överklagat domen.
Stora internationella mål
Flera stora mål med internationell koppling har nått svenska domstolar i år. Efter elva års utredning lämnades åtal in mot Lundintopparna Ian Lundin och Alex Schneiter, för medhjälp till grovt folkrättsbrott i södra Sudan mellan åren 1999 och 2003. Båda två har konsekvent nekat till brott. Förundersökningsprotokollet är enormt omfattande – omkring 80 000 sidor – och förhandlingen vid Stockholms tingsrätt väntas ta flera år i anspråk. När den kan inledas är oklart.
Ett annat stort mål som sedan i augusti avhandlas i Stockholms tingsrätt är det där en 60-årig man står åtalad för grovt folkrättsbrott och flera mord vid massavrättningar i Iran 1988. Mannen misstänks för att ha haft en viktig roll i skeendet då tusentals politiska fångar avrättades i Iran. Rättegången är planerad att pågå till april 2022.
