På lördagen firade armén 500 år med att visa upp sig på Gärdet i Stockholm. Arméchefen Karl Engelbrektson är nöjd med den folkliga uppslutningen.

– Det är fantastiskt, helt otroligt, säger han.

Besökarna fick se bland annat Leopardstridsvagnar, Archerartilleri, luftvärnssystemet Patriot och jägarsoldater helikopterlandsättas i en stridsuppvisning.

Engelbrektson känner ett stort folkligt stöd för försvaret. Det visar sig i att fler är intresserade av att engagera sig i armén än vad den klarar att ta emot.

Men armén står också inför stora utmaningar.

Dubbelt så stor

Engelbrektson pekar på att redan innan Ryssland invaderade Ukraina 2022, så var målet att armén skulle bli dubbelt så stor på drygt tio år. Den utmaningen har inte blivit mindre av att riksdag och regering beslutat att skänka bort bland annat 50 stridsfordon 90, tio Leopardstridsvagnar och åtta Archerartilleripjäser till Ukraina.

Engelbrektson tycker att stödet till Ukraina är nödvändigt, men säger:

– Det gör att den tillväxtutmaning vi hade, börjat med att vi faktiskt ger bort nödvändigt stöd, både personellt och materiellt. Så utmaningen är ännu större.

Enligt Engelbrektson motsvarar den bortskänkta försvarsmaterielen tung utrustning för drygt en halv brigad.

TT: Hur allvarligt är det?

– Det är inte allvarligt så länge vi snabbt återanskaffar och är medvetna om vad vi gör, säger han.

Riksdagen har beslutat att Sverige ska kunna sätta upp fyra brigader i krig. Det bedöms dock inte vara möjligt förrän efter 2030. Än så länge finns dock bara två brigader tillgängliga.

Inget missnöje

Förutom brist på tung försvarsmateriel finns det brist på personlig utrustning till soldater.

– Det är naturligtvis inte positivt. Det är ett välkänt problem, säger Engelbrektson.

Bristen är, enligt honom, en effekt av att Försvarsmakten nedmonterades under lång tid.

– När man då förväntar sig att man i stor omfattning ska tillväxa väldigt snabbt, så blir det en friktion, säger han.

På sociala medier och i media har det också klagats på att utrustningen är omodern. Även Riksrevisionen har noterat missnöjet i en rapport från 2022.

TT: Hur stort är missnöjet?

– Jag uppfattar inte att det är ett stort missnöje. Folk förstår om man är tydlig och talar om orsakerna och hur detta hänger ihop, säger Engelbrektson.

"Hård press"

Han pekar på att intresset bland värnpliktsutbildade för att fortsätta inom Försvarsmakten är större än någonsin.

– Det är ju inte tecken på missnöje. Tvärtom.

Repövningar för 1 400 personer har i höst ställts in, bland annat på grund av brist på kängor och regnställ. Enligt Engelbrektson handlar det om att han vill prioritera värnpliktsutbildningen och stödet till Ukraina.

– Vi är under hård press att tillväxa och dessutom att stödja Ukraina. Därför har jag prioriterat det, säger han.

TT: Om man jämför med finländska soldaters personliga utrustning, hur långt ligger vi efter då?

– Vi utvecklar faktiskt det personliga systemet, inte minst handeldvapnen och uniformer tillsammans, så vi ligger inte alls efter, säger Engelbrektson.