I höst börjar en lagändring om utökad sekretess för målsägande och vittnen gälla. Den innebär att exempelvis personnummer och bostadsadress ska sekretessmarkeras för dem som vittnas i domstol. Syftet är att fler ska våga vittna.
Men Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén vill nu att lagändringen stoppas, rapporterar Dagens Nyheter.
I en hemställan till justitieutskottet skriver Rolén att de ekonomiska konsekvenserna kommer bli omfattande och att det handlar om "betydande tillkommande resursbehov, uppskattningsvis uppgående till 160 miljoner kronor årligen vilket inbegriper cirka 70 nya domartjänster och 140 andra domstolsanställda”.
Domstolar bekymrade
Enligt Rolén är tingsrätter och hovrätter bekymrade över lagändringen, som planeras att röstas igenom den 1 oktober.
– Många domare slår redan i dag larm om en mycket ansträngd arbetssituation med långa handläggningstider som följd. Att göra den här typen av sekretessprövningar i de väldigt omfattande förundersökningar som vi har i dag, det skulle kräva väldigt stora domarresurser, säger han till DN.
Han menar att uppgifterna dessutom går att ta del av hos andra myndigheter, som till exempel polisen. Nu hoppas han att lagen ska slopas helt.
Vill värna brottsoffer
Sven-Erik Alhem, ordförande för Brottsofferjouren, är kritisk till ett eventuellt tillbakadragande av lagändringen.
– Att värna om brottsoffer och bevispersoner är A och O. Inte minst i en situation där allt fler vittnen och brottsoffer flyr från att ställa upp. Det är utomordentligt viktigt att man håller fast i brottsofferperspektivet, säger han till DN.
Att personuppgifterna ändå går att ta del av hos andra myndigheter anser Alhem är ett dåligt argument, eftersom det handlar om att försvåra åtkomligheten.
Justitieutskottets kanslichef uppger för DN att justitieutskottet planerar att ta ställning till ett utskottsinitiativ den 7 september.