Med drönarnas intåg har det blivit allt vanligare att privatpersoner filmar från luften. Få känner dock till att man inte får sprida foton eller film som tagits från luften utan tillstånd från Lantmäteriet.
Riskerna med publicering av flygfoto på till exempel sociala medier är att skyddsobjekt av misstag kan avslöjas eller återges.
Rättegång
En man från Umeåtrakten har åtalats för brott mot lagen om skydd för geografisk information, enligt VK, efter att ha lagt upp ett 20-tal drönarfilmer på Youtube. Ärendet ska tas upp vid Umeå tingsrätt, men något datum för förhandling är ännu inte satt.
– Det pågår andra förundersökningar, men vad jag vet finns det inga domar. Jag tycker det är bra att det klargörs vilka skyldigheter man har som drönarpilot, säger Anders Wike, chef för kart- och bildsekretess på Lantmäteriet till VK.
Den som har filmat från luften behöver söka så kallat spridningstillstånd hos Lantmäteriet innan bilderna sprids. Att filma och fota från luften för eget bruk är däremot lagligt.
Undantag
Det finns också undantag från regeln om spridningsförbud. Till exempel när folk filmar på offentliga tillställningar, på sin egna gård eller rakt ner mot marken, på exempelvis en åker.
– När du vinklar upp kameran så högt att du ser horisonten så får du med jättemycket i bild som du omöjligt kan veta vad det är. Om du håller ned kameran så undviker du det problemet, säger Anders Wike.
Det är inte bara bilder från drönare som kräver tillstånd från Lantmäteriet före publicering. Filmer från helikopter och flyg går under samma lagstiftning. Om materialet istället är filmat över sjö eller hav krävs istället tillstånd från Sjöfartsverket.