Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats, från 22 procent till 45 procent, mellan 2018 och 2022. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Däremot märks inte någon motsvarande förändring i hur länge hushållen bedömer att de skulle klara sig om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, enligt rapporten.

En majoritet av hushållen svarade i enkäten att det dricksvatten som de har hemma skulle räcka tre dagrar eller kortare. Drygt tre fjärdedelar uppgav att maten som de har hemma skulle räcka i minst fyra dagar.

Svårt att definiera

Senast FOI genomförde en liknande enkätundersökning var 2018 – en tid innan pandemier och krig i Europa som kan kännas närmast avlägsen.

Ett dilemma med att uppskatta hemberedskapen är att det saknas en heltäckande definition av vad som utgör god hemberedskap.

"Försvarsberedningen har satt som mål att man ska klara sig i sju dagar, historiskt har den pratat om tre. Men om målet är att människor ska klara sig utan vatten i sju dagar, är det ett svårt mål som kommuner och myndigheter måste förhålla sig till", säger Herman Andersson, en av rapportforskarna, i ett pressmeddelande.

Han understryker att rapporten har fokuserat på att beskriva hur hemberedskapen ser ut, inte att värdera dess nivå – men konstaterar att myndigheter och kommuners arbete skulle underlättas genom tydligare mål och planeringsförutsättningar.

God försvarsvilja

När det gäller försvarsviljan betecknar FOI den, precis som 2018, som god.

48 procent uppges vilja delta i en stridande roll med risk för eget liv; 76 procent vill delta i en icke stridande roll med risk för eget liv; 84 procent vilja delta i en icke stridande roll om det sker utan risk för eget liv.

Den allmänna försvarsviljan, som innebär att man anser att Sverige ska försvara sig med vapen vid ett angrepp, har också ökat och hamnar på 90 procent, jämfört med 80 procent 2018.

Undersökningen har även tittat på försvarsviljan om ett nordiskt grannland angrips. Runt 30 procent uppgav sig vara ganska eller mycket villiga att gå in i en stridande roll i ett sådant läge.

"Att så många säger sig vara villiga att delta i ett nordiskt grannlands väpnade motstånd måste betraktas som en hög siffra", fastslår rapporten.