80 procent av landets kommuner och stadsdelar genomförde förändringar i LSS-verksamheten med anledning av pandemin. Mest drabbade var funktionsnedsatta personer med daglig verksamhet, där insatserna ställdes in i omkring en tredjedel av kommunerna. En lika stor andel kommuner drog ned på verksamheten, visar en slutrapport från Socialstyrelsen.

De indragna aktiviteterna har lett till ökad psykisk ohälsa bland personerna med LSS-stöd.

"Många brukare hade redan före pandemin begränsade sociala kontakter och nedstängningen har ökat isoleringen ytterligare. Vissa boenden har till exempel haft stängt för besökare samt begränsat tillgången till gemensamhetsutrymmen. Isoleringen har även ökat för personer med personlig assistans", säger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Att stänga dagliga verksamheter kan ha varit befogat ur ett smittspridningsperspektiv, men riskbedömningar och uppföljningar behövs för att begränsa konsekvenserna för de som berörs, enligt myndigheten.

Socialstyrelsen tycker att fler kommuner bör införa så kallade kontinuitetsplaner, med information om vad personalen ska göra vid en kris. En sådan fanns bara i 40 procent av kommunerna i fjol.

Myndigheten planerar också att ta fram ett material om psykisk ohälsa på lättläst svenska för personer med intellektuell funktionsnedsättning och för personalen.