Staten införde 2012 ett system med kvalitetsavgifter för att motverka förseningar inom järnvägstrafiken. Som ett komplement infördes ett system med regressrätt 2018.

Tanken är att avgifterna ska sporra tågföretag och de som förvaltar järnvägsinfrastrukturen, framförallt Trafikverket, att förebygga förseningar och inställda tåg. De innebär att den som orsakat förseningen betalar avgiften till den drabbade parten.

Men punktligheten för persontåg på järnväg har bara förbättrats marginellt sedan kvalitetsavgifter infördes, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning.

"Allvarlig kritik"

Trafikverket kostnader för försenade och inställda tåg, samt för administration av avgiftssystemet, uppgick 2019 till 236 miljoner kronor.

"Om inte styrmedlen fyller sitt syfte att minska förseningar innebär det enbart ökade kostnader för staten och slöseri med skattemedel som kunde använts mer effektivt av Trafikverket ", står det i rapporten.

– Det här är allvarlig kritik, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen till DN.

Den övergripande slutsatsen i Riksrevisionens granskning är att de två styrmedlen saknar vissa förutsättningar för att effektivt kunna motverka tågförseningar.

Lägg ned?

Riksrevisionen rekommenderar Trafikverket att göra en analys för att ta fram ett samhällsekonomisk mål för järnvägens punktlighet och utforma systemet med kvalitetsavgifter utifrån det.

Regressrätten innebär att järnvägsföretag kan begära ersättning för sina, och sina kunders, merkostnader när en infrastrukturförvaltare orsakar en försening.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en översyn av regressystemet. Om det inte går att förbättra effektiviteten bör regeringen överväga att föreslå riksdagen att lägga ner regressystemet för inrikestrafik, står det i rapporten.