Uppgifter: IS-kvinnor på väg till Sverige

Ytterligare tre IS-kvinnor med barn är enligt uppgifter på väg tillbaka till Sverige under dagen. En av kvinnorna ska vara från Västsverige.

Kvinna och barn i Roj-lägret i Syrien. Bilden togs i mars 2019.

Kvinna och barn i Roj-lägret i Syrien. Bilden togs i mars 2019.

Foto: Maya Alleruzzo/AP Photo/TT

Inrikes2021-10-20 10:24

Tre svenska kvinnor och åtta barn har vid 9-tiden lokal tid förts ut ur Roj-lägret i Syrien, enligt uppgifter som Expressen har tagit del av.

Under dagen väntas kvinnorna och barnen påbörja resan tillbaka, först till norra Irak och därefter flygas hem till Sverige. De väntas enligt SVT landa på Arlanda i morgon eftermiddag. På flygplatsen kommer de att mötas av polis, socialtjänst och läkare.

En av kvinnorna ska vara från Västsverige, enligt Ekots uppgifter.

Uppgifterna om hur många svenska kvinnor som finns i lägren har varierat, men enligt Expressens uppgifter ska det nu finnas sju svenska kvinnor med barn kvar i lägret.

UD vill inte kommentera uppgifterna om att IS-kvinnorna nu återvänder.

"Vi kommenterar inte när och hur eventuella utvisningar kommer att ske", skriver UD:s presstjänst i ett mejl till TT.

UD skriver fortsatt att generellt sett, när det gäller utvisningar från lägren i nordöstra Syrien, är den typ av kontrollerade utvisningar som har skett tidigare att föredra säkerhetsmässigt.

"Därför arbetar vi för att utvisningarna kan äga rum på ett säkert och kontrollerat sätt och i enlighet med gängse internationell praxis. Detta är även viktigt med tanke på barnens utsatta situation", skriver UD.

Kvinnorna kommer att vara betalningsskyldiga för sina biljetter.

En tredjedel är kvinnor

I början av september utvisades tre svenska kvinnor från Roj-lägret i nordöstra Syrien, som kontrolleras av kurderna. Det var den första utvisningen av svenskar sedan kollapsen av IS kalifat.

Då väntade sig utrikesdepartementet att de återstående svenska kvinnorna också skulle utvisas av de kurdiska myndigheterna, troligtvis inom de närmaste månaderna.

Utrikesminister Ann Linde (S) sade då att svenska myndigheter hade beredskap för att ta emot fler återvändare under hösten. UD ska bistå dessa IS-kvinnor på samma sätt som de första återvändarna, sade Linde.

Utrikesdepartementet bistod kvinnorna med hemresan. De ordnade en planerad transport och IS-kvinnorna betalade flygbiljetterna själva.

Runt en tredjedel av de som reste från Sverige till IS var kvinnor.

Under det senaste året har flera kvinnliga IS-anhängare rest tillbaka till Sverige. Förundersökningar mot dessa personer om krigsbrott har inletts och lagts ned.

En 49-årig kvinna häktades bland annat för krigsbrott och för att i samförstånd med andra medverkat till att ett barn användes som en barnsoldat.

Mer radikaliserade

De utvisade IS-kvinnorna är sannolikt mer radikaliserade än de som har lämnat självmant, sade Marco Nilsson, expert på islamistisk radikalisering och verksam vid högskolan i Jönköping, till TT när de första kvinnorna utvisades.

Om personerna inte är avradikaliserade kan de bidra till lokala islamistiska miljöer efter att de har återvänt hem.

– Risken är stor att man fortsätter att isolera sig från resten av samhället i Sverige. Då ökar risken att man umgås med personer som antingen varit i Syrien tidigare eller som stöttat IS, och då förstärks idéerna igen. Kvinnorna för vidare idéer om jihad till sina barn, vänner och nära, vilket i längden är farligt, sade Marco Nilsson.

Fakta: Så tas IS-återvändarna om hand

Säkerhetspolisen bevakar personerna utifrån hot om terrorism samt utreder misstankar om terroristbrott. Säkerhetspolisen informerar polisen.

Polismyndigheten utreder misstankar om annan brottslighet, såsom brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, men även annan misstänkt brottslighet.

När information om barn eller familjer som har återvänt från IS-kontrollerade områden kommer till Säkerhetspolisens och polisens kännedom ska de göra en orosanmälan till socialtjänsten för en bedömning av barns behov av stöd och skydd.

Vad gäller vuxna, oavsett om de är misstänkta för brott eller ej, som har behov av stöd kan socialtjänsten erbjuda insatser. Stöd till vuxna bygger på frivillighet.

Civilsamhället har en viktig roll att spela och är ofta en viktig brygga till dem som vanligtvis inte har kontakt med myndigheter. Trossamfund och religiöst baserade aktörer kan bidra med viktiga insatser.

Källa: CVE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!