Ett barn har placerats i familjehem och vantrivs, ett annat barn har utsatts för vÄld, Àr mitt inne i en rÀttsprocess, men utan nÄgon att vÀnda sig till. Det Àr exempel pÄ situationer som barn befinner sig i nÀr de ringer till barnrÀttsorganisationen Bris.
Samtalen till Bris frÄn barn i kontakt med samhÀllets stödinstanser har ökat med 33 procent mellan 2021 och 2022, berÀttar Anna Dorrian Werner, barnrÀttsjurist pÄ Bris, för TT.
ââBarn ringer till oss för att de inte har blivit lyssnade pĂ„ eller tagna pĂ„ allvar, till exempel i domstol eller hos socialtjĂ€nst. MĂ„nga barn förstĂ„r inte varför de har blivit placerade nĂ„gonstans sedan fallet prövats i domstol, sĂ€ger hon.
Tanken Àr att socialtjÀnsten i sÄdana lÀgen ska vara i kontakt med barnet och följa upp situationen, vilket lÄngtifrÄn alltid Àr fallet.
ââBarnen vet inte vad de har rĂ€tt till i dessa sammanhang, nĂ„got som vi ofta blir de första att upplysa dem om. Flera av dessa barn Ă€r ocksĂ„ utsatta för vĂ„ld, sĂ€ger Anna Dorrian Werner, och tillĂ€gger:
ââAtt bli placerad Ă€r ett allvarligt ingrepp i barns liv, som Ă€ndĂ„ kan behöva göras.
Utan resursstarka vuxna
Det Bris gör Àr att höra om barnen har nÄgon vuxen kontakt i sitt nÀtverk som de kan fÄ hjÀlp av för att vÀnda sig till socialtjÀnsten.
ââMen barn ringer Ă€ven sedan de vĂ€l fĂ„tt kontakt med socialtjĂ€nsten, berĂ€ttar Anna Dorian Werner.
DÄ kan det handla om att socialtjÀnsten inte har informerat barnet om varför ingen insats gjorts, trots att barnet berÀttat om vÄld som det utsatts för.
ââDĂ€r ser vi att barnen inte fĂ„r information och Ă„terkoppling. Vi ser ocksĂ„ att stöd genom insatser som familjehem eller vĂ„rd inte ges i den omfattning barnet behöver.
De barn som inte har resursstarka vuxna i sin nÀrhet har sÀrskilt svÄrt att komma till tals, poÀngterar Anna Dorian Werner, som dÀrför vÀlkomnar det förslag om lagstiftning som överlÀmnades till socialtjÀnstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) under onsdagen.
Utredningen föreslÄr bland annat att barn ska kunna fÄ hjÀlp av ett oberoende ombud som vÀgleder och kan företrÀda barnet i möte med exempelvis socialtjÀnst eller under en placering. I dag finns sÄdant stöd i liten skala, i form av BarnrÀttsbyrÄn. Utredningen föreslÄr nu att sÄdan hjÀlp ska finnas i hela landet.
ââDet Ă€r en viktig milstolpe för barns rĂ€ttigheter, sĂ€ger Anna Dorrian Werner.
StÀrkt rÀtt
Ăven Karin Sjömilla, barnrĂ€ttsjurist, RĂ€dda Barnen, lyfter barn som Ă€r omhĂ€ndertagna i samhĂ€llsvĂ„rd som sĂ€rskilt utsatta.
Om dessa barn blir vanvÄrdade i sin placering, sÄ har de, Àven om de blir utsatta för vÄld, svÄrt att veta hur de ska kunna överklaga beslut eller fÄ upprÀttelse för vanvÄrden, menar hon.
TT: Sverige bryter ju redan mot barnkonventionen i denna frÄga. Riskerar en lagÀndring att bli tandlös?
ââVad man föreslĂ„r Ă€r en lagĂ€ndring pĂ„ mer detaljnivĂ„ Ă€n barnkonventionen. Barn kommer att fĂ„ höras i domstol och har rĂ€tt till offentligt bitrĂ€de. Sammantaget tror jag det kommer att stĂ€rka barns rĂ€ttigheter, sĂ€ger Karin Sjömilla.