– Det här är mycket allvarligt. Vi vet att vårt bistånd kommer det belarusiska folket till del och har har bett dem tänka om, säger Janine Alm Ericson, statssekreterare hos biståndsminister Per Olsson Fridh (MP), till TT.

Det var i förra veckan som den svenska ambassaden i Minsk fick beskedet att Belarus inte längre önskar något bistånd från Sverige. Beslutet anses vara kopplat till de sanktioner som EU nyligen genomförde mot regimen i Belarus.

– Det är sannolikt också ett svar på att vi förra året valt att avbryta projekt där statliga aktörer har en aktiv roll, säger Alm Ericson.

Inget gehör

Under tisdagen kallade UD upp Belarus ambassadör i Sverige för ett samtal, men enligt Janine Alm Ericson fick man inte gehör för sina synpunkter.

– Det var ganska tydligt att det här är ett beslut från Minsk och att de inte kommer att tänka om utan åtgärder från oss. Det är dock viktigt att vi framhåller hur olyckligt vi tycker att det här är.

Sveriges bistånd till Belarus uppgår för närvarande till 100 miljoner kronor om året. Den största delen går till civilsamhället och insatser inom jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati och miljö.

Sida har nu informerats om läget och Sverige har getts en tidsfrist på cirka en månad att avsluta projekten, säger Alm Ericson.

Sida informerat

Den auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenkos regim har isolerats och utsatts för omvärldens sanktioner efter det av omvärlden utdömda presidentvalet den 9 augusti i fjol, där Lukasjenko utropade sig som segrare.

Alm Ericson ser den belarusiska åtgärden som ett tecken på den försämrade relationen till omvärlden.

– Det är så man måste tolka den här händelsen och det är mycket olyckligt. Vi hade väldigt mycket hellre sett en utveckling i Belarus som gick mot mer demokrati och öppenhet, och att vi kunde intensifiera både biståndet och kontakten mellan våra länder. Men såsom regimen i Belarus agerar så finns det ingen öppning för det.

Oppositionella, jurister och oberoende medier har ännu mera än tidigare fått sina möjligheter att arbeta kringskurna efter presidentvalet i fjol.

Tiotusentals människor har gripits. Vittnesmålen om tortyr och övergrepp i polishäktena är mångfaldiga och flera demonstranter har dödats.

Upptrappning av konflikt

Enligt Belaruskännaren Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, har Lukasjenkos regim resonerat att den inte har så mycket att förlora – då Sverige tidigare har stoppat bistånd till statliga aktörer i landet.

– I grunden handlar det om en upptrappning av konfliktnivån. Det har gått i vågor, varje gång EU har utökat sanktionerna har man från belarusisk sida försökt bemöta det här. Då väljer man vad det finns för punkter att attackera och Sverige är en stor biståndsgivare till Belarus, säger Uggla.

Han tror inte att det här kommer att påverka demokratirörelsen i landet.

– I praktiken bör det inte få några direkta följder. Jag utgår från att Sveriges regering har en viss nivå på biståndet och att när man frös bidrag till statliga aktörer innebar det att man kanaliserade om dem till andra aktörer, säger han och fortsätter:

– Det här manifesterar att relationen befinner sig på bottennivå, så mycket lägre kan den inte komma egentligen.

Det här visar också att Lukasjenko är pressad.

– Tidigare fanns det någon sorts folklig acceptans för Lukasjenko. Det har han tappat väldigt mycket sedan sommaren och hösten. Så han kan bara luta sig mot den här sortens repression. På sikt tror jag han känner sig hotad. För det är ingen hållbar situation om relationerna blir sämre och sämre, säger Martin Uggla.