Det är genom fönstren värmen tar sig in. Tricket för att få svalka är att stoppa strålarna redan på utsidan med solavskärmare, till exempel markiser, enligt Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers tekniska högskola.

Att dra för rullgardinen eller ett tungt draperi på insidan hjälper litegrann, men är inte det bästa sättet. Strålarna som släppts genom rutorna bromsas visserligen, men har då kommit tillräckligt långt för att värma upp väggar och golv.

– Det är nog allmänt att man inte är så kunnig, man är inte van, säger Jan-Olof Dalenbäck om svenskarnas hantering av värme.

Genom att göra rätt saker kan man få bättre kontroll på temperaturen i sitt hem. Men förutsättningarna spelar stor roll.

Opraktisk arkitektur

Hus av betong värms upp långsammare än hus av trä. Moderna så kallade passivhus med tjocka välisolerade väggar och djupt sittande fönster som solen inte når lika lätt håller emot värmen bättre än hus med tunna träväggar och stora fönster.

Eget hus eller lägenhet ger förstås också helt olika förutsättningar. Att stoppa solstrålarna redan på utsidan med markiser – eller fönsterluckor som omkring Medelhavet – är svårt om man bor i lägenhet. Enligt Jan-Olof Dalenbäck skulle få stadsarkitekter tillåta sådana i tätbebyggda områden.

Idéerna för hur hus ska byggas utvecklas över tid och dagens arkitektur är inte alltid lämplig för att skapa en behaglig inomhustemperatur vid värmeböljor. Det blev tydligt under värmeböljan 2018.

– 2018 när det var varmt i Stockholm var det stora problem i Hammarby Sjöstad där de har väldigt mycket glas och inte får ha utvändiga avskärmningar, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Bortskämda med AC

Samtidigt var sommaren 2018 – extremvarm ut ett svenskt perspektiv – inte varmare än vanlig sommar i Wien, enligt Chalmersprofessorn. Men till skillnad från här, är de vana vid temperaturer på den nivån. Husen är ofta byggda i kalksten eller betong försedda med fönsterluckor.

En annan byggnadsteknisk förändring är att vissa lägenheter i dag bara har fönster i en riktning. Då kan man inte skapa tvärdrag sena kvällar när solen gått ned och blåsa ut varm luft innan sänggång.

Å andra sidan finns i dag ny teknik som glasrutor med en beläggning som håller emot solstrålar på sommaren och behåller värmen inne på vintern.

Lyckas man inte hålla värmen ute finns alternativet kylanläggning, AC. Ur energisynpunkt är det inte sämre att kyla ned sitt hem än att värma upp det. Skillnaden är att vi tidigare varken använt uppvärmning eller kylning på sommaren. Börjar vi göra det ökar energiförbrukningen.

Men behövs det? Jan-Olof Dalenbäck tycker inte det.

Ofarligt för friska

– Går vi tillbaka 20 år i tiden så köpte du inte en bil med AC. Nu kan du inte köpa en bil utan AC, trots att det inte är mycket varmare nu. Vi är ganska bortskämda. Det kommer säkert bli så i många flerbostadshus även om det inte behövs, men man skulle kunna jobba mer med solavskärmning, säger han.

Som samhälle är Sverige förberett för värme till viss del. Kontorslokaler och varuhus har haft solavskärmning och kylanläggningar länge.

Äldreboenden där de som mår sämst av värmen bor har det i vissa fall. Äldre byggnader saknar ofta kylanläggningar, trots att de som bor där hör till dem som behöver svalka som mest.

Skillnad är det med alla oss andra.

– Vanliga friska människor har egentligen inga problem med värmen, förutom att man tycker att det är för varmt, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Rättad: Professor Jan-Olof Dalenbäck har nu fått sitt namn rätt i hela texten och faktarutan.