För att skogsbränder ska bli riktigt omfattande krävs först att det är torrt en tid så att vätskeansamlingar torkar ut. Det ska vara låg luftfuktighet och blåsa en del – då sprids branden snabbt.

– Vi har haft höga brandriskvärden periodvis den här våren och sommaren så här långt, säger Leif Sandahl, brandingenjör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Utöver vädret krävs också något som startar branden. Mänsklig aktivitet med grillning eller maskiner är två av de vanliga orsakerna.

– Kanske att de som är ute i skog och mark sköter sig bättre och tar del av information om att det är hög brandrisk och inte gör saker som är olämpligt, säger Leif Sandahl.

Säkrare skogsarbete

Sommaren 2018, då omfattande skogsbränder härjade på flera håll, startades flera bränder av gnistor från tåg, vilket kan förebyggas genom att tågen kör saktare när brandrisken är hög.

Efter den stora branden i Västmanland 2014 har skogsnäringen gjort en frivillig överenskommelse mellan uppdragsgivare och markägare om hur man ska hantera risken. De gör numera en lokal daglig analys av brandrisken, säkerheten och vilka skyddsåtgärder som behövs.

– Det får man se som en ganska stor framgång efter Västmanlandbranden där det med största sannolikhet var en skogsmaskin som startade branden, säger Leif Sandahl.

När inte mänsklig påverkan är inblandad så är åskoväder en vanlig brandorsak. När blixten slår ned där det inte har kommit så mycket regn kan en brand startas antingen direkt eller ligga och pyra i marken tills det torkar några dagar senare. Då flammar det upp en fullstor skogsbrand.

– Åska har vi haft i jättestor omfattning de senaste veckorna, men det är lite knepigt för blixten slår ned vilt. Massa blixtnedslag kommer där det är nederbörd, men någon gång ibland slår blixten ned på kanten till nederbördsområdet, säger Leif Sandahl.

Effektivare räddningstjänst

Några skogsbränder har ändå blossat upp även i år, även om de kvävts i sin linda. Den mest hotfulla hittills är branden i Mönsterås omkring midsommar.

– Med den spridningshastigheten så borde branden blivit mångfaldigt större om den fått rusa fritt. Vad man har gjort är att man har tryckt ihop den till en smal korv istället för ett stort V som det blir normalt sett när en brand sprider sig, säger Sandahl och fortsätter:

– De har också lyckats stoppa den vid fronten, vilket är ganska svårt vanligtvis när det är så hög brandspridning.

Det är den tredje faktorn för om vi drabbas av stora skogsbränder, förutom vädret och den tändande gnistan – om man har en effektiv bekämpning. Och där har Sverige blivit bättre de senaste åren tack vare en omorganisering som gör att räddningstjänsten samarbetar över fler kommuner och regioner, enligt Leif Sandahl.

– Man har en annan insatsförmåga tack vare samarbete. Egentligen har man inte skaffat mer resurser utan kan kraftsamla med de få resurser man har.

Bryter det ut flera bränder nära i tid går det inte att utesluta stora skogsbränder i år igen. Räddningstjänsten kan inte hantera alla samtidigt.

– Man kan inte vara nöjd nu, man måste vara på sin vakt och vara försiktig. Det är viktigt att allmänheten också larmar om man känner röklukt eller ser något misstänkt. Jag tror att det kommer utfärdas fler brandvarningar i sommar, säger Leif Sandahl.