Pantanal, som täcker uppemot 200 000 kvadratkilometer eller en yta motsvarande nästan halva Sverige, är världens största våtmarksområde och berömt för sin rikedom på fåglar, kajmaner – släktingar till alligatorerna – och däggdjur som jaguarer och kapybaror, världens största gnagare.
Varje år, under torrperioden från juni till oktober, rasar bränder i den här regionen, men under 2020 fick bränderna en enorm, aldrig tidigare skådad, omfattning. Totalt 39 030 kvadratkilometer, eller cirka 20 procent av hela Pantanal, härjades av elden – ett område lika stort som Nederländerna.
Miljontals djur
Forskarna bakom studien, som publiceras i Scientific Reports, räknade döda djur längs förutbestämda linjer efter det att bränderna passerat, och extrapolerade sedan siffrorna över hela det brandhärjade området. Resultat: cirka 17 miljoner ryggradsdjur blev lågornas rov.
Bland offren återfinns drygt nio miljoner ormar, nästan fyra miljoner små och stora gnagare, cirka 1,5 miljoner fåglar, 400 000 ödlor, uppemot 200 000 pungråttor, drygt 400 000 apor, över 200 000 kajmaner, över 200 000 myrslokar, runt 50 000 sköldpaddor och ett lika stort antal bältdjur.
Detta är hisnande siffror. Och då bör man betänka att vissa arter som bevisligen dog eller skadades när elden drog fram i Pantanal inte är inräknade eftersom forskarna inte fann dem längs linjerna. Hit hör flera stora däggdjur, som jaguar, puma, tapir, ozelot, manvarg, spetshjort, sumphjort och navelsvin.
Forskarna påpekar att många av dessa kan ha dött i efterhand, dels av sina skador, men också på grund av svält i det förödda området.
Döda jaguarer
En annan studie, nyligen publicerad i tidskriften Conservation Science and Practice, ger ytterligare exempel på att stora bränder i tropiska områden kan få svåra effekter på många djurarter.
Under perioden mellan 2016 och 2019 skövlades 32 000 kvadratkilometer av skogarna i brasilianska Amazonas, dels genom omfattande bränder anlagda av människor, dels genom avskogning. Resultat: cirka 1 470 jaguarer – nästan två procent av Brasiliens hela jaguarpopulation – antingen dog eller försvann på annat sätt.
De enorma bränderna i Australien under 2019–2020 tog också livet av mängder av vilda djur, sannolikt många miljoner.
Forskarna bakom Pantanalstudien påpekar att bränderna inte gjorde halt i själva Pantanal, utan drog fram över närliggande områden i Bolivia, Paraguay och Argentina – ända ned till Buenos Aires – och dessutom spred sig långt norrut i Brasilien. Forskarna tror också att bränder av det här slaget, om de blir vanligare i framtiden, på grund av klimatförändringar eller på grund av att de anläggs mer frekvent, sannolikt utgör ett allvarligt hot mot faunan och floran i flera länder.
Djurlivet i Pantanal kan återhämta sig relativt snabbt om det får chansen, men om stora bränder återkommer år efter år kan läget bli ett annat. Då riskerar skadorna att bli irreparabla.