Svensk polis utreder hundratals personer för brott med bevisning från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, som knäcktes av fransk polis förra året.

Bland annat förekommer materialet i den gängrelaterade mordrättegången i Göteborg där 15 personer åtalades på måndagen.

Men advokat Thomas Olsson hävdar att det rör sig om olaglig avlyssning av hans klient, som är åtalad i Göteborgsmålet, rapporterar SR Ekot.

– Det handlar närmast om en urskiljningslös massavlyssning av ett stort antal personer som överhuvudtaget inte var misstänkta för brott vid den här tidpunkten, säger Olsson till Ekot.

Polisen tillbakavisar

Bevisning från Encrochat utgör också en avgörande del av bevisningen i det omfattande målet mot hela toppskiktet av ett kriminellt nätverk i Vårby gård söder om Stockholm.

– Det har gett oss en unik insyn i brottsplaner och brottsupplägg, så det har varit väldigt värdefullt, säger åklagaren Anna Stråth.

TT: Hade åtalet funnits i dag utan Encrochat-materialet?

– Åtalet hade inte sett ut på det här sättet utan informationen från Encrochat.

Anna Stråth ser inga tveksamheter med materialet.

– Sedan förstår jag att de misstänkta personerna gör allt vad de kan för att det här materialet inte ska vara med i processen, eftersom det är väldigt, väldigt besvärande för dem, säger hon.

– Men jag kan inte på något sätt se att det skulle vara i strid med någon som helst lag. Flera domstolar har ju också redan prövat de här invändningarna.

"Rätt spelplan"

Advokat Filip Rydin, som försvarar en av de misstänkta, kommer att yrka på att Encrochat-bevisningen underkänns. Argumentet är att åtalet vilar på bevisning som man aldrig fått tillstånd till att ta fram i Sverige.

– Vi måste hålla oss till rätt spelplan även om det gäller människor som är anklagade för allvarlig brottslighet, som samhället väldigt gärna vill bli av med, säger Filip Rydin.

Polisen understryker att avlyssningen har skett i Frankrike med tillstånd från myndigheter där.

– Vi behöver inte veta om insamlingen följer svensk lag, bara vi vet att det finns en domare som har beslutat om att aktionen, som i det här fallet Frankrike gjorde, hade legal grund och att de sedan vill dela informationen med oss, säger Ted Esplund på Nationella operativa avdelningen (Noa) till Ekot.

Till TT skriver Noa att det råder fri bevisprövning i Sverige, vilket innebär att det är rätten som avgör om de bevis som presenteras är korrekt inhämtade.

Oklar utgång

Enligt Dennis Martinsson, lektor i rättsvetenskap, är det ovanligt att domstolen väljer att inte beakta bevisning som en åklagare lägger fram.

– Det är extrema fall där man inte tillåter bevisning. Det kan handla om att det skulle visa sig att bevisningen kommit fram genom tortyr eller om polisen använt otillåtna metoder som brottsprovokation, säger Dennis Martinsson vid Stockholms universitet till TT.

Han konstaterar att advokaterna för en gedigen argumentation för sin sak.

– Det är juridiskt välformulerade invändningar som tingsrätten nog behöver ägna viss tid åt att ta ställning till. Det är inte helt givet hur domstolen hanterar den här frågan, säger Dennis Martinsson.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom en felaktig uppgift om vem Filip Rydin försvarar.