Bröderna friades 2018 från alla misstankar om att de mördat fyraårige Kevin i Arvika 1998. I samband med detta begärde de ersättning om 10 miljoner kronor vardera för ideell skada.

Justitiekanslern Mari Heidenborg meddelade på onsdagen beslutet att hon avslår brödernas begäran med hänvisning till preskription. Preskriptionstiden för skadestånd är tio år, den gick alltså ut redan innan bröderna var myndiga.

– Deras enda möjlighet att få justitiekanslern att bevilja detta hade varit att de riktat skadeståndskrav för länge sedan, innan det fanns ett beslut där de bedömdes vara icke-skyldiga och det är ju en orimlig tanke i sig kan man tycka, säger Anne Ramberg, advokat och tidigare generalsekreterare i Advokatsamfundet.

Bevistalan

Sven-Erik Alhem, tidigare både överåklagare och förbundsordförande i Brottsofferjouren har talat med brödernas mamma och säger att de anhöriga inte hade någon tanke på att ifrågasätta den första utredningen.

– Både bröderna och anhöriga men även anhöriga till Kevin har levt i tron att staten har behandlat ärendet schysst. Det var först när den senare utredningen kom, den som kullkastade allt som kom fram i den första som de blev medvetna om det här urusla resultatet, säger Sven-Erik Alhem.

De anhöriga blev aldrig informerade om att de kunde få en domstolsprövning i skuldfrågan, en bevistalan. Det kan göras när ett barn under 15 år utretts för ett mycket allvarligt brott, till exempel mord. En åklagare ska då bland annat värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.

"Se över lagändring"

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, anser att det kan finnas skäl att se över om det behövs en lagändring när det gäller preskriptionstiden i detta och liknande fall. Eftersom bröderna var barn och inte kunde prövas som straffmyndiga gick de miste om möjligheten att vidta olika preskriptionsbrytande åtgärder, som att överklaga en dom.

– Jag tycker nog att det är en fråga det behöver göras en översyn kring, exempelvis inom ramen för en utredning för att se över om det behövs en lagändring, säger Mia Edwall Insulander.

"Filosofisk tanke"

Att det finns preskriptionstider, både för brott och olika typer av krav som skadeståndskrav är en grundläggande princip som vårt rättssystem bygger på, menar Anne Ramberg.

– Det finns en filosofisk tanke bakom att man, efter en viss tid, ska kunna stänga boken. När det gäller skadeståndskrav så är det rimligt, i allmänhet, att man vet när man kan bli utsatt för ett sådant krav och därför finns det goda skäl för att ha en stupstock vid någon tidpunkt, säger Ramberg.

Utifrån hur lagen i dag är formulerad hade justitiekanslern inte kunnat ta ett annat beslut, menar Ramberg.

– Jag har stor förståelse för JK:s beslut. Hon måste förhålla sig till lagstiftningen så som den är utformad. Däremot så är det ju oskäligt att de här pojkarna inte ska få någon form av gottgörelse från staten för det är ju staten som trots allt har åsamkat dem detta, säger Ramberg.

Ex gratia

Nästa steg för bröderna blir att antingen stämma staten i domstol eller vända sig direkt till regeringen och be om ex gratia. Ex gratia innebär en ersättning som betalas ut efter beslut av regeringen när det inte enligt lag finns någon rättslig ersättningsskyldighet.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger till TT att han har förtroende för det beslut som JK har fattat men även han lyfter fram möjligheten till annan kompensation för bröderna.

– De processerna har inte dragits i gång än så det är för tidigt att säga vad det kommer leda till. Vår grundläggande inställning är att har man behandlats fel från statens sida så ska man ha möjlighet att få ersättning för det, säger Bolund.

TT: Är det er utgångspunkt att de ska få någon form av ersättning?

– Det är något man får pröva i varje enskilt fall, det är något vi får återkomma till om det kommer in en sådan ansökan, säger Bolund.

Sven-Erik Alhem menar att det viktigaste inte är hur, utan att, bröderna kompenseras för sitt lidande.

– Min personliga bedömning är att de kommer att kompenseras på något vis för detta. Staten får ta ett ansvar för allt vad staten genomför, även om det skulle finnas formella hinder i form av preskription. Statens anseende i hela världen skulle bli fullständigt söndersmulat om de här pojkarna inte kompenseras.