De två män som nu åtalats arbetade med den dokumentär i vilken det framkommit att det finns ett tidigare okänt hål i skrovet på Estonia. Den ena mannen var regissör och den andra mannen ska bland annat ha ansvarat för att skapa 3D-modeller av det som filmteamet spelat in.
De båda åtalade har förnekat brott men medgett de faktiska omständigheterna.
Enligt journalistorganisationerna är det tveksamt om gravfridslagen ens är förenlig med internationell rätt, då vraket ligger på internationellt vatten. Därtill menar de att anskaffarfriheten, som innebär att myndigheter inte får ingripa mot någon som samlar in information i syfte att publicera uppgifterna, borde skydda journalisterna från åtal.
Och även om domstolen bedömer att Estonialagen begränsar anskaffarfriheten finns fortsatt ett skydd för yttrandefriheten, där intresset av att skydda enskilda ska vägas mot intresset av yttrande- och informationsfrihet, skriver organisationerna:
"En fällande dom i fallet med Estonia-dokumentären skulle innebära en inskränkning av yttrande- och informationsfriheten enligt Europakonventionen, vilket skulle vara förödande för den undersökande journalistiken i de nordiska länderna".
Lagen om skydd för gravfriden vid passagerarfartyget Estonia instiftades 1995 mellan Finland, Sverige och Estland, för att hindra plundring av vraket.
Åtalet mot de både männen är första gången som brott mot lagen prövas i svensk domstol.