Det ursprungliga förslaget att ta bort den så kallade straffrabatten generellt för 18-20-åringar väckte invändningar från flera håll, bland annat från regeringens egen utredare, riksåklagare Petra Lundh.

Kritiken handlade både om att det skulle gälla oavsett brott och om att det principiellt är fel att slopa straffrabatten för unga. När remisstiden nu gått ut för regeringens modifierade förslag att det bara ska gälla för unga som begår allvarliga brott med lägst ett års fängelse i straffskalan, upprepar flera remissinstanser kritiken.

Utnyttja barn

JO, Domstolsverket, Advokatsamfundet, Brå, Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt står fast vid sin kritik. Bland andra JO hänvisar till att förslagen inte var baserade på forskning och att det fortfarande finns brister i beredningsunderlaget. JO varnar också för att förslaget kan leda till att barn under 18 år i ökad utsträckning utnyttjas för allvarliga brott.

Polisen, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten har däremot inget att invända mot förslaget. Moderaterna anser att många unga inte kommer att få skärpta straff och vill att straffrabatten tas bort helt för alla mellan 18 och 21 år.

Bryta tidigt

– Remissutfallet visar att vårt förslag ligger i mitten. Det finns de som inte vill avskaffa straffreduktionen alls och det finns de som vill gå längre. Min bedömning är då att det förslag vi lagt är välbalanserat och att det finns stöd i riksdagen, säger Morgan Johansson.

De principiella invändningarna, bland annat från regeringens egen utredare, mot att fullt ut betrakta unga som vuxna i brottssammanhang, håller inte längre enligt Johansson.

– Jag menar nog att det är en syn som bygger på hur det var förr, innan vi hade den här fasta, organiserade grova brottsligheten. I dag begår 18-19-åringar systematiskt grova brott på ett annat sätt än vad det kanske var för 20-25 år sedan, och då måste den utvecklingen brytas tidigt, säger han.

Mer tid

Ett längre fängelsestraff ger längre tid för kriminalvården att jobba med de här individerna, framhåller han. Risken för att förslaget kan leda till att barn utnyttjas i större utsträckning för brott gäller oavsett var man lägger gränsen, anser Johansson.

– Den effekten hamnar man i oavsett var man lägger gränsen. Tittar man på 15-17-åringar, så gäller det att man mer aktivt använder de åtgärder vi har i dag, LVU-omhändertagande till exempel.

Regeringen ska nu arbeta fram en lagrådsremiss. Ambitionen är att den nya lagen ska börja gälla 1 januari 2022.