– Vi ser stora möjligheter att vässa regelverket och ge polisen kraftfullare verktyg, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Han presenterade på onsdagen direktiv till en stor utredning om polisens användning av så kallad biometri.
Syftet är att fler brottsmisstänkta ska kunna identifieras med hjälp av till exempel dna, fingeravtryck eller ansiktsbilder.
Bakgrunden är att teknisk bevisning blivit allt viktigare för att misstänkta ska kunna lagföras, framförallt när det gäller brott med koppling till kriminella nätverk.
Utredningen ska bland annat ta ställning till i vilken utsträckning polisen ska få använda ansiktsbilder eller fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i passregistret, körkortsregistret eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera brottsmisstänkta.
– De registren syftar inte till att utreda brott, men det skulle göra stor nytta om polisen fick söka även i dem, säger Damberg.
Snabb utveckling
I utredningens direktiv konstateras att de tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri har utvecklats snabbt på senare tid.
Det finns till exempel program för ansiktsigenkänning som gör det möjligt att snabbt och med stor träffsäkerhet jämföra en enskild ansiktsbild med tusentals andra bilder i en databas.
Utredningen ska även överväga om polisen bör få samla in andra biometriska underlag än de som det finns regler om i dag; dna-prov, fingeravtryck, fotografi, videofilm och avtryck av hand, fot eller öra.
Det skulle till exempel kunna handla om röstprov.
Polisen har haft önskemål om att få samla in dna-prov och biometriska underlag från alla personer som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan. Därmed behövs ingen bedömning av om fängelse är troligt just i det enskilda fallet.
– Frågan är hur allvarligt en brottsmisstanke ska vara för att få ta ansiktsbilder, fingeravtryck och dna, säger Damberg.
En sådan regeländring skulle innebär att mer biometrisk data får samlas in än i dag. Utredningen ska bedöma om en sådan ändring är lämplig.
Hot mot integritet
En annan uppgift för utredningen blir att se hur det kan bli lättare för polisen att samla in biometrisk data. I dag finns olika regler för vilken typ av data det handlar om, vem som får ta beslut om insamling och och om när och hur insamlingen får ske.
Utredningens förslag ska vara klara 20 februari 2023.
Damberg uppger att det är svårt att säga om svensk polis ligger efter andra länders polis när det gäller att kunna använda biometri. Någon sådan stor utredning som den som nu tillsätts har inte gjorts tidigare, enligt honom.
– Det finns nog länder som haft större tillgång till olika register än vad svensk polis har haft. Å andra sidan ligger svensk polis ganska långt fram när det gäller att jobba med AI-teknologi för att hitta till exempel olika ansiktsbilder, säger Damberg.
Mot behovet av en effektiv brottsbekämpning står skyddet för den personliga integriteten.
Integritetsskyddsmyndighetens rapport för 2020 konstaterar att tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri utvecklas snabbt.
– Det är ett viktigt perspektiv. Jag tror inte vi vill leva i ett övervakningssamhälle, säger Damberg.
Han understryker dock att huvudinriktningen för utredningen är att brottsbekämpningen ska stärkas.