Penningtvätt är enligt polisen ett omfattande problem i Sverige, och kreativiteten bland de kriminella är stor.

I en ny rapport pekas de mest utsatta sektorerna ut. Det handlar bland annat om banker och finansiella institut – men tydligt är också att varuhandeln utnyttjas. Branscherna varierar men gemensamt är att de ofta säljer dyrare produkter, så kallade sällanköpsvaror.

– Som den organiserade brottsligheten ser ut i Sverige går en stor del av brottspengarna åt till just den här lyxkonsumtionen. Man vill synas i de här sammanhangen och då vill man ha dyra bilar, smycken och klockor, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Bakom rapporten står polisen ihop med ytterligare 15 myndigheter samt Advokatsamfundet.

Upptäcka och rapportera mer

Svarta pengar kan komma från narkotikaaffärer, rån och människohandel, men även bedrägerier och ekonomisk brottslighet.

Polisen framhåller att näringslivet har en viktig roll i det fortsatta arbetet mot penningtvätt.

– Vi ser att man kan göra mer från näringslivet för att förhindra att branscher bidrar till att brottspengar tvättas vita. Man kan upptäcka mer och rapportera mer till finanspolisen, säger Linda H Staaf.

Många gånger handlar det sannolikt om okunskap – att företag eller butikspersonal inte vet vad som ska rapporteras eller vad som kan vara en misstänkt penningtvätt, tror hon.

– Man ska känna sin kund och i samband med transaktioner ställa frågor. Varningssignaler kan vara att kunden saknar grundläggande kunskap om varan den ska köpa, att kunden inte kan förklara syftet med köpet eller att den verkar agera på uppdrag av en annan part, säger Linda H Staaf.

Knarkpengar på växlingskontor

Ytterligare en sektor med hög risk som lyfts i rapporten är betaltjänstförmedlare och växlingskontor. Så sent som i somras sprängde polisen ett växlingskontor på Södermalm i Stockholm som beskrivits som en av landets största pengatvättsinrättningar.

En stor del av Stockholms kriminella nätverk sägs ha använt kontoret för att tvätta brottsvinster från narkotikahandel.

Linda H Staaf vill inte kommentera det enskilda fallet, men betonar att sektorn är utsatt.

– Det finns också aktörer som infiltrerats av kriminella organisationer så att de inte bara utnyttjas för penningtvätt, utan är medgärningsmän i uppläggen, säger hon.

En procent upptäcks

Samtidigt tros mörkertalet vad gäller penningtvätt vara enormt. Enligt en rapport från Europol kommer bara cirka en procent av all penningtvätt upp till ytan.

– Det är tyvärr fortsatt en alldeles för liten del som upptäcks, säger Linda H Staaf.

Rapporten pekar på flera saker som måste förbättras, bland annat behövs fler möjligheter att straffa verksamheter som inte uppfyller kraven. Ett stort problem, framför allt inom varuhandeln, är också att firmor väljer att inte registrera sin verksamhet, och därmed kan undgå kontroller.

Myndigheterna vill också se krafttag mot utnyttjande av falska identiteter, som bland annat sker genom samordningsnummer.

– Vi har från myndighetshåll i flera år tryckt på att det är ett stort problem och används vid penningtvätt. Här behöver det fortfarande göras mer, inte minst från lagstiftarens håll, säger Linda H Staaf.