Regeringen lägger fram ett nytt lagförslag med åtgärder mot kriminellt bruk av civila sprängmedel.
Syftet är att förhindra att sprängämnen hamnar hos kriminella och därmed minska deras sprängningar ute i samhället. Förra året polisanmäldes 215 olagliga sprängningar. Det kan jämföras med 257 år 2019 och 162 år 2018.
– Väldigt höga nivåer fortsatt, dock innebär det en liten minskning, men jag vill inte ta ut någon vändning ännu, säger Mikael Damberg (S) på en pressträff.
Inte i orätta händer
Lagförslaget innebär att lämplighetsprövning ska göras inte bara av den som söker tillstånd och av föreståndaren – även personer som hanterar sprängämnena ska lämplighetsprövas.
Om det är ett företag som söker tillstånd ska lämplighetsprövningen göras på de personer som har betydande inflytande över företaget, som vd och styrelseledamöter.
Det ställs också nya krav på hur sprängmedel ska förvaras och tillstånd kommer att kunna dras in för den som inte sköter sig.
– Det löser inte alla problem med sprängningar, men polisen har önskat bättre kontroll och nu levererar vi, säger Damberg.
Lagskärpningarna är tänkta att träda i kraft i augusti.
Sticker ut
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, talar om "skåpmat" från regeringen. Förslagen, som har aviserats tidigare, är väl bra i och för sig, men är långtifrån tillräckliga.
– Antalet sprängdåd är på en oerhört hög nivå i Sverige. Jag tror inte att folk fattar hur mycket Sverige sticker ut, säger Forssell.
Moderaterna vill se ytterligare skärpta straff och skarpare verktyg för polisen i jakten på kriminella sprängare före det att dådet har utförts. Datalagring måste tillåtas mer och hemliga tvångsmedel, som avlyssning, få användas utan konkret brottsmisstanke.
Hemmagjorda bomber
I dag sker en ökande del av sprängningarna i kriminella miljöer med civila sprängmedel, enligt polisen.
– Det är hemmagjorda bomber som vi ser i majoriteten av fallen, där handgranater tidigare var vanligare. De bygger på ett antal beståndsdelar varav sprängmedel är en, och då vanligen civilt, säger Stefan Hector, chef vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa).
Han är nöjd med lagförslaget.
– Kontrollen av sprängmedel är en av de aktiviteter som gör det svårare att göra en hemmagjord bomb. Det är en aktivitet som minskar möjligheterna att genomföra angrepp med laddningar, säger Stefan Hector.
Han framhåller att sprängdåd är hänsynslösa brott.
– Det här är vapen i kriminella konflikter och det är vapen som är hänsynslösa i den bemärkelsen att när en gärningsperson tänt på en stubin har han eller hon inte längre kontroll över skeendet och vapnet slår blint mot alla som är i närheten.
På frågan om sprängdåden blivit farligare för allmänheten säger Hector att en tendens kan ses vad gäller tid på dygnet.
– Vi har sett en viss förskjutning av tidpunkten på dygnet – förut användes de mest nattetid – till kvällar och dagar. Fler människor är i rörelse de tiderna.
– Tittar vi på var explosioner har skett så är det i flerfamiljshus, trappuppgångar och vi har sett förvaring av bomber, apterade bomber, i lägenheter och det är en farlig användning och utveckling.