Redan när han 2017 tog över uppdraget att leda Palmeutredningen var åklagaren Krister Petersson tydlig: han räknade med att kunna presentera en lösning på mordet på statministern.
Drygt tre år senare kommer så på onsdag morgon en presskonferens att webbsändas, där Petersson ska redogöra för sitt "beslut i åtalsfrågan i Palmeutredningen", som det heter i Åklagarmyndighetens inbjudan.
– Nu har man gått ut väldigt storslaget och sagt att man ska presentera en lösning. Då måste man förvänta sig att åklagaren presenterar en genomarbetad och fullständig teori som i princip förklarar allting. Och det måste vara väldigt transparent, säger Dennis Martinsson, universitetslektor i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.
"Läggs ned"
Tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem är säker på att Krister Petersson inte kommer att väcka åtal. I sådana fall borde ju någon rimligtvis redan vara delgiven misstanke och häktad, resonerar Alhem.
– Enligt min uppfattning är det uteslutet med något annat beslut än nedläggning. Antingen på den grund att den misstänkte är avliden, eller på den grund att ytterligare utredningsåtgärder inte kan förväntas medföra ett annat resultat, säger han.
Det har spekulerats i en enorm mängd teorier under de 34 år som gått. De spår som framför allt lyfts fram på den senaste tiden är Sydafrikaspåret och den så kallade Skandiamannen. Han är numera avliden.
Dna på Palme
Att åklagaren med namn skulle peka ut en nu avliden person vore problematiskt ur flera aspekter, enligt de rättsexperter TT talat med.
– Är det så att man pekar ut en eller flera personer som är avlidna kan det riskera att bli ett förtalsbrott. Förtal av avliden finns det ett brott som heter. Men det behöver ju inte bli så att åklagaren ger namn, man kanske ger sådana detaljer om en eller flera personer att det går att förstå vem som menas, säger Dennis Martinsson.
Samtidigt kan man hänvisa till det stora allmänintresse som finns kring att informationen om vem som mördade Sveriges statminister kommer ut. Ett utpekande av en avliden ställer hur som helst höga krav på åklagarens bevisning.
– Då krävs extremt mycket. Enligt mig måste åklagaren då ha enormt mycket på fötterna, exempelvis mordvapnet och teknisk bevisning som binder personen till platsen för mordet – helst personens dna på Olof Palme, säger Ingela Hessius, advokat och tidigare åklagare.
"Enorm svaghet"
Under måndagskvällen rapporterade Aftonbladet att mordvapnet ska vara hittat av Palmeutredarna. Men oavsett hur klar och tydlig bevisningen är så återstår problemet att en avliden aldrig kan försvara sig, och att det aldrig någonsin kommer att bli en rättslig prövning.
– Det är en väldigt svår situation. Som åklagare pekar man normalt inte ut en avliden som skyldig till ett brott då det kan inte bli någon domstolsprocess. Och det är en enorm svaghet, att det aldrig kommer att prövas av domstol. Rättsstatens principer är ju att du aldrig ska kunna befinnas skyldig om du inte dömts av en domstol, säger Ingela Hessius.
Sven-Erik Alhem är rädd för att åklagaren genom sin "svårförståeliga förhandsinformation" lämnat för stora förhoppningar om ett glasklart resultat.
– Han har själv försatt sig i en situation som medför förväntningar på att någonting ska komma av upplösande karaktär i sista kapitlet i en deckare – en mycket tjock deckare, med tio band. Men jag tror att det aldrig kommer bli så att alla säger i en samfälld uppfattning att “Åh, nu är det klart. Nu vet vi precis hur det var”.