Fler svenskar kommer att smugglas ut från IS-lägren i nordöstra Syrien framöver för att återvända till Europa, enligt en ny analys som Center mot våldsbejakande extremism (CVE) beställt. Nyligen har både svenska och finska kvinnor, i några fall med barn, lyckats ta sig ut ur det ökända al Hol-lägret. Flykten underlättas bland annat av att flygtrafiken över Europa börjar komma igång igen.

Hittills i år har en svensk kvinna såvitt känt lyckats ta sig hela vägen tillbaka till Sverige. Om fler återvänder kan det innebära säkerhetsproblem, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

– Det är väldigt varierande hur hängivna de är till den här ideologin. Det är ju helt klart att har du klarat dig så länge, och var du en av de sista i Baghuz (den sista ort som IS kontrollerade i Syrien) innan du tillfångatogs, har du blivit inskolad i de här radikala idéerna, säger Magnus Ranstorp.

Han påpekar att många som återvänder kommer att vara i fysisk dålig kondition och sannolikt till att börja med vill ha en period av vila och återanpassning.

– Men de radikala miljöerna finns ju kvar, och bor du kvar i samma miljö som du rekryterades i är sannolikheten stor att du får påhälsningar av likasinnade, och vill du lämna kan det bli påtryckningar, säger han.

Inte kunna dömas

Hur personer med IS-koppling som återvänder till Sverige ska hanteras är en knäckfråga för myndigheterna. Viktigast är att utreda om personerna begått grova brott, som krigsförbrytelser, i regionen, anser Jonas Trolle, chef för CVE.

– Vi har bidragit till att samordna de rättsvårdande myndigheterna – polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och andra – i syfte att arbeta för förutsättningar att få de här personerna lagförda, säger han.

Samtidigt finns stora utmaningar med att driva rättsliga processer som rör brott begångna i en annan region under ett krig.

– Jag är i grunden polis och vet att det är tidsödande att utreda den här typen av brott. Det är en bevisning som i vissa fall är väldigt omfattande. Vi lever i en rättsstat och en utredning av sådana här misstankar, där man dessutom kan få enormt långa påföljder, är ju något man ska göra seriöst. Det innebär att många av de här människorna inte kommer att kunna dömas, säger Jonas Trolle.

En svår uppgift är hitta bevis som håller.

– Problemet är att de som återvänder säkerligen inte har mycket med sig, det vill säga mobiltelefoner eller annat som kan binda dem till något brottsligt. Polisen måste hitta antingen vittnesmål eller digitala bevis, säger Magnus Ranstorp.

Hans bedömning är att det kommer att ta lång tid innan svenska IS-återvändare kommer att lagföras brott som begåtts i konfliktzonen.

– De kommer att utredas för krigsbrott, men det kan ta ganska lång tid innan det får någon effekt. Jag är tveksam till att det i närtid kommer att ske åtal som kommer att leda till fällande dom.

Inte känna sig säkra

Jonas Trolle framhåller samtidigt att grova krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och terroristbrott är brott som aldrig preskriberas.

– Det är en oerhört viktig signaleffekt. Ingen ska ha kunnat vara nere i den här regionen och komma hem och tro att hon eller han aldrig någonsin kan bli föremål för en utredning. Och det minskar så att säga deras förmåga att vara starka i detta. Genom rättssamhällets instanser ska vi ge en känsla av att "det här kan komma och ta mig vilken dag som helst". Det minskar förutsättningarna att kunna radikalisera andra eller att kunna fortsätta sprida hatbudskap, säger Trolle.

Ett 40-tal kommuner har också förberetts för att ta emot IS-återvändare. Deras uppgift är dels att utreda stöd och hjälp, men även föräldrars lämplighet måste granskas, enligt CVE.

– Det primära, om det är så att de här personerna har barn, är att det utreds noga dels vad barnen varit utsatta för, dels lämpligheten och förmågan hos föräldrarna att vara föräldrar till barn som de frivilligt tagit med till den här regionen. Det är nånting som är otroligt viktigt att titta på i syfte att de här barnen inte ska vidareradikaliseras eller fara fruktansvärt illa, säger Trolle.

TT har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) om hotet från fler IS-återvändare, men han har avböjt att kommentera.