Framöver vill dock polisen gå ännu längre och även kunna avlyssna personer som inte är misstänkta för brott.

– Vi behöver kunna använda det här verktyget för ett proaktivt inhämtande information mot den grova organiserade brottsligheten. Rikta krafterna mot de individer som styr och leder verksamheterna, anstiftarna, säger Christer Nilsson, utredningschef på den Nationella operativa avdelningen (Noa) hos polisen.

Hemliga tvångsmedel har pekats ut som avgörande i kampen mot gängvåldet.

Ett drygt år efter det att lagen om hemlig dataavläsning trädde i kraft redovisar Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten hur den använts för regeringen.

Under 2020 användes hemlig dataavläsning (HDA) i 60 ärenden, enligt riksåklagare Petra Lundh.

– Vi behöver försöka hålla jämna steg med den grova kriminaliteten och hemlig dataavläsning gör skillnad, säger hon.

Sju av ärendena avslutades under fjolåret, medan övriga fortfarande pågår.

En dom hittills

Det handlar i de allra flesta fall om de grövsta brotten, enligt polisen.

– Det är mord, grova narkotikabrott, grova vapenbrott, grov våldtäkt mot barn, grova barnpornografibrott. Vi har också två exempel av grova krigsbrott, säger Christer Nilsson.

Av redovisningen framgår inte hur många personer som varit föremål för tvångsmedlet. Det beror på att en person kan ha varit misstänkt för flera brott eller förekommer i flera ärenden.

Hittills finns bara en fällande dom där hemlig dataavläsning haft en avgörande roll. En gängledare i södra Stockholm dömdes till två år och åtta månaders fängelse för grovt narkotikabrott.

Men enligt polisen har avläsningen haft betydelse även på andra sätt.

– Vi ser ett betydande bättre bevisläge där vi haft HDA, säger Christer Nilsson.

Han hänvisar till att information från HDA har lett till fler nya förundersökningar och även förhindrat nya brott från att begås.

Christer Nilsson anser att det är svårt att dra några slutsatser av de sju avslutade ärendena.

– Men under nästa redovisning för 2021 kommer det att vara betydligt fler ärenden som gått till åtal.

Kameraövervakning

Det är första gången myndigheterna redovisar för regeringen hur hemlig dataavläsning har använts.

Tvångsmedlet innebär att myndigheterna i hemlighet får samla på sig information i brottsmisstänktas mobiler och datorer innan den krypteras. Polisen kan på så sätt få information om samtal, chattar, kontaktböcker, besökta webbsidor, bilder, videor, lösenord och användarnamn.

Av rapporten framgår att den hemliga dataavläsningen i snitt pågått under 60 dagar mot misstänkta. Den person som avlyssnades längst tid följdes över 200 dagar.

Metoden har framför allt använts för att avlyssna och övervaka kommunikation samt ta del av lagrade uppgifter. Men i ett antal fall har även kameraövervakning och rumsavlyssning skett via HDA.

Ledargestalter

Krypteringen har ökat enormt de sista åren. I dag går i stort sett all kommunikation krypterad, enligt riksåklagaren.

Kammaråklagare Sara Nilsson understryker den hemliga dataavläsningens betydelse.

– Det har i princip varit fritt spelrum att ge instruktioner och diskutera brott krypterat, säger hon.

Med HDA kan de brottsbekämpande myndigheterna komma åt personer som man annars inte skulle kunna nå.

– Det är ofta till nackdel för personer som har ledande roller. De hanterar inte narkotikan eller utför själva våldsbrotten, säger Sara Nilsson.

Hittills har man bara fått nej till att använda HDA i ett fall.

Nöjd minister

Inrikesminister Mikael Damberg (S) kallar HDA "ett centralt tvångsmedel" i kampen mot den grova brottsligheten:

– Polisen och åklagarna har fått leva i mörkret i ganska många år när man inte har kunnat ta del av krypterad information mellan kriminella.

Han är mycket positiv till redovisningen från de brottsbekämpande myndigheterna.

– Det kanske till och med är så att HDA kan komma att användas mer än vad vi hade vågats hoppats på när vi införde detta.

TT: Hur viktar du problemen med integritetskränkning i förhållande till bekämpningen av grov brottslighet?

– Vi har ett system med domstolsprövningar och med rättssäkerhetsgarantier inbyggda i systemet, svarar Mikael Damberg.

– Jag menar att det är också är helt nödvändigt för den personliga integriteten att slippa bli utsatt för brott. Gängkriminella ska inte kunna få bete sig hur som helst i samhället och utnyttja den tekniska möjligheten för att runda polis och åklagare.