Gång på gång har Sverige fått internationell kritik för de långa häktningstiderna, i dag finns ingen gräns för hur länge en person får sitta häktad. Tidigare i år lade regeringen fram ett lagförslag som innebär att det ska införas tidsgränser – max sex månaders häktning för vuxna misstänkta och tre månader för den under 18 år. Undantag ska kunna göras om det finns "synnerliga skäl".
Gränserna har dock mött kritik från oppositionspartierna, och regeringen är nu beredd att förlänga häktningstiden för vuxna till nio månader, rapporterar Ekot. Det är en lättnad säger åklagaren Emma Berge, ordförande för fackförbundet Saco-S på Åklagarmyndigheten.
– På nio månader har vi mycket bättre förutsättningar för att bli färdiga med utredningen och behöver inte hamna i läget där man släpper ut en person som man vet kommer att fortsätta att begå brott eller lämna landet då brottet visserligen är allvarligt, men inte allvarligt nog för att träffas av undantagsbestämmelsen, säger Emma Berge.
"Låtsasförändring"
I lagförslaget finns dock kvar andra delar som enligt Berge riskerar att försvåra åklagares arbete. Även när det gäller användandet av restriktioner för häktade har Sverige kritiserats. Det kan handla om att häktade inte får läsa tidningar eller ha telefon- eller brevkontakt med yttervärlden.
I dag är det åklagare som beslutar om exakt vilka restriktioner som ska gälla för den häktade, enligt lagförslaget är det i stället domstolen som ska bestämma det.
– Det här förslaget bygger på att man tror att det kommer att bli färre restriktioner. Det kommer det inte. Vi åklagare kommer att behöva exakt samma restriktioner, oavsett om det är domstolen eller vi själva som beslutar om det. Det här är bara en administrativ pålaga, en låtsasförändring, säger Emma Berge.
Ringer vittnen
Om rätten ska besluta om vilka restriktioner som ska gälla kan det bli så att de kräver att få veta fler detaljer från utredningen av åklagaren än i dag. Det kan få konsekvenser, befarar Emma Berge.
– Tänk om vi kommer att behöva berätta att Kalle, Lisa och Anna ska höras i utredningen. Vad kommer då hända om vi inte får restriktioner? Jo, då kommer misstänkt att ringa Kalle, Lisa och Anna, och så faller allt, säger hon.
Enligt Emma Berge finns andra sätt att korta häktningstiderna i Sverige. Exempelvis att ge polisen och nationellt forensiskt centrum mer resurser och möjlighet att prioritera ärenden.
– Det säger sig självt att det kommer gå fortare om jag sitter med ett allvarligt ärende och jag har tillgång till tio utredare i stället för en. Ju fler poliser och erfarna utredare desto snabbare kommer det att gå, säger Emma Berge.