FN:s människorättschef Michelle Bachelet vädjar till världens länder att öppna fängelsegrindarna för fångar som inte utgör en risk för samhället.

"Covid-19 har börjat slå till mot förvar och fängelser, mot läger där migranter hålls.. . samt psykiatriska sjukhus. Riskerna riktas mot institutionernas extremt sårbara populationer" säger Bachelet.

Flera länder har redan valt att låta fångar lämna anstalter på grund av pandemin. Iran var tidigt ute med att släppa fångar från de ofta överbefolkade fängelserna, 85 000 har släppts tillfälligt enligt regimen. Etiopien, Turkiet, Sudan, Saudiarabien med flera har valt samma strategi, om än i mindre skala. Uppgifterna är svåra att kontrollera.

Fångar i väst

Västvärlden har ännu inte valt att överväga fångfsläpp. Ett undantag är Tysklands folkrikaste förbundsland Nordrhein-Westfalen, där medieuppgifter gör gällande att ett tusental fångar kan komma att släppas fria, för att frigöra celler för vård och karantän.

Två problem väcks: hur reagerar omvärlden om dömda fångar går fria? Och gäller frigivning även så kallade samvetsfångar, som har dömts för att de stått upp för egna eller andras rättigheter?

Urgröpa rättsstaten

Men att släppa dömda fångar fria väcker flera frågor, säger Per Wickenberg som är professor på rättssociologiska institutionen på Lund universitet.

– Bachelet är idealist som driver människorättsfrågor. Så stora förändringar och komplicerade frågor måste diskuteras, säger han.

Ett praktiskt problem rör regelsystemet och om lagar måste ändras, vilket tar tid. Dessutom uppstår frågan om vilka som sitter av sina straff som tillhör riskgrupperna, och avvägningen av vilka som ska släppas.

Som sociolog är Wickenberg intresserad av konsekvenserna för dem utanför fängelsets murar:

– Det innebär en risk för samhället. Fångarna har blivit dömda, därför att de utgjorde en risk. Hur vet vi att de är ofarliga? Jag är nyfiken på hur människor i samhället skulle reagera, kanske skulle man komma att ifrågasätta vilka normer det är som gäller, säger professor Wickenberg.

Positivt utspel

Frågan om vilka som friges ställer också totalitära regimers inställning på prov. Iran hävdar att man släppt regimkritiker, medan Turkiet inte friger sådana som är fientliga mot den turkiska staten och som klassas som terrorister.

Människorättsorganisationen Amnestys Anna Lindenfors välkomnar Bachelets uppmaning, och ser en möjlighet att samvetsfångar kan komma att släppas.

– Jag tycker det är ett positivt utspel. Nu har länder möjlighet att släppa samvetsfångar på ett snyggt sätt, säger Lindenfors, generalsekreterare för svenska sektionen av Amnesty International.

Lindenfors poängterar att även fångar har rätt till grundläggande rättigheter, vilket brister med till exempel dålig sjukvård och bristande hygienfaciliteter.

– Många fångar har inte möjlighet att skydda sig mot virus eller att få behandling.

Dessutom är förhållanden undermåliga och närmast omänskliga i många länders fånganstalter.

Fortsätta påtryckningar

Flera auktoritära regimer meddelar att fångar kan komma att släppas, men att det inte inbegriper personer som är regimkritiker. Amnesty ser vikten av att fortsätta att följa dessa fall, ofta på en personlig nivå, samtidigt som den svenska regeringen måste ligga på genom diplomati.

– Det handlar om att hålla uppe trycket, och fortsätta med påtryckningar och skapa en opinion, säger Lindenfors om dem som fängslats för att de tagit strid för egna eller andras rättigheter.

Hon ser samtidigt en fara i att regimer utnyttjar coronakrisen för att slå till mot regimkritiker och oppositionella:

– Jag tror att det finns en sådan risk. Vi ser till exempel hur människor tystas när de talar om coronakrisen, säger hon och pekar ut Kina som ett exempel där förtryck mot kritiker har ökat de senaste åren.

Det finns en stor risk att fängelser runt om i världen fylls på med nya samvetsfångar.

Lindenfors ser en fara med att undantagsregler införs, information stryps och att militär kallas ut på gator med hänvisning till att stoppa smittspridningen.

– Det kan också vara ett sätt att strypa civilsamhällets rättigheter, säger hon

– Det är otroligt viktigt att vi står tillsammans i en krissituation. Vi kan lätt gå åt ett annat håll, med en ökad polarisering där man ställer grupper mot varandra.