"Tack, covid-19.
Kan ingen se pandemin från den ljusa sidan?? Skolorna är stängda så barnen sitter hemma och har tråkigt... det betyder många fler livesändningar".
Detta är ett utdrag ur ett inlägg i ett forum om sexuell exploatering av barn på darknet, som Europol bevakar. Kommentaren är ett exempel på det många myndigheter och organisationer befarat – att förövare ska försöka dra nytta av pandemin.
– När man började prata om lockdown, att skolan skulle skötas via internet och det kom krav på uppkoppling samtidigt som barn inte längre skulle ha de här timmarna när man är i skolan, då insåg vi ganska snabbt att det kommer att öka deras tillgänglighet, säger Louise Åhlén, kriminalinspektör på nationellt it-brottscentrum på polisen.
"Förövarbeteende"
Polisen såg också hur svenska förövare diskuterade möjligheterna med pandemin.
– De kanske blev av med jobbet, permitterades eller skulle sköta sitt arbete hemifrån, och det gjorde också att de fick mer tid åt sitt förövarbeteende. Det såg vi direkt, säger Louise Åhlén.
I en ny rapport från det europeiska polissamarbetet Europol framgår att aktiviteterna kopplat till nätövergrepp mot barn har ökat under pandemin, både på det öppna och dolda internet.
Detta har Europol mätt på flera olika sätt. Bland annat har man granskat antalet anmälningar hos organisationen NCMEC, som jobbar mot exploatering av barn. USA-baserade företag som tillhandahåller sociala medier, som Facebook och Instagram, är skyldiga att rapportera till NCMEC om de får kännedom att övergreppsmaterial delats på deras plattformar. Dessa ärenden, som sedan skickas vidare till respektive land där gärningsman och/eller offer finns, har ökat markant sedan i mars.
Vill inte berätta
På darknet har man sett en stor ökning av meddelanden och diskussionstrådar i forum där inspelningar av livesända sexuella övergrepp mot barn diskuteras.
I början av juli kom den svenska polisen med en egen rapport, där man analyserade hur pandemin kan påverka brottsutvecklingen på olika områden. Gällande internetrelaterade sexuella övergrepp ser man i nuläget inga indikationer på att dessa ökat. Men det kan dröja innan polisen ser effekterna av pandemin – mörkertalet är stort och barn väntar ofta en tid med att berätta för någon vad de har upplevt.
– Nu kan vi inte se att det sker den här raketökningen. Men vi tror att den kommer att komma, det är något vi väntar oss, säger Louise Åhlén.
Några sekunder
Spridningen av den här typen av bilder kan få stora konsekvenser för offren. Polis och forskare brukar prata om en sekundär viktimisering, när det står klart för barnet att materialet delas över nätet. Man kan säga att övergreppet upprepas, varje gång bilden eller filmen delas.
– Det är den största delen av traumat för det här barnet. Att hela tiden känna att någon man går förbi kanske har sett det här. Bilderna delas på några sekunder i tusentals, miljontals, filer över hela världen, säger Louise Åhlén.
Louise Åhlén lyfter fram information som avgörande för att stå bättre rustade mot den här typen av brottslighet. Man måste exempelvis våga prata med barn om att det sker, och vad som kan hända med bilder som läggs upp på nätet. Utan att för den delen skrämmas.
– Det är inte farligt att vara ute på Tiktok. Men lika intresserade som vi är av vad barnen har ätit till lunch i skolan måste vi vara av vad de gör på nätet. När något väl händer måste barnen känna att det finns någon där som man kan diskutera det här med, och det måste inte vara en förälder.