De två männen, som är i 20-årsåldern, häktades på sannolika skäl misstänkta för brotten i Solna.
Det grova våldet pågick en hel natt, enligt åklagare Anders Tordai som håller i fallet och det var först när pojkarna fick hjälp att kontakta polisen av ett vittne som männen greps – efter runt åtta timmar av hot och våld.
Under tisdagen häktades den ene av dem och på onsdagen beslutade Solna tingsrätt att häkta även den andre.
Den misstänkte, som deltog under förhandlingarna iklädd gröna häkteskläder, nekar till brott och bestred häktningen.
Rätten anser dock, liksom åklagaren, att det finns risk för att han undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen, samt att han riskerar att fortsätta begå brott om han släpps.
Åklagare Anders Tordai är fortsatt förtegen om vad som ligger bakom det grova våldet, hur pojkarna hamnade på kyrkogården och om de kände förövarna.
– Jag kan bekräfta att de två offren har blivit knivhuggna. Utöver det kan jag inte kommentera så mycket mer. Båda personer är misstänkta för samma rubricering och med samma misstankegrad, säger han efter onsdagens häktningsförhandling.
"Makt, kontroll och status"
Senaste året har flera fall av rån där våld och förnedring förekommit uppmärksammats och väckt avsky. Det finns exempel där rånare urinerat på sina offer, hotat och skrämt dem och i vissa fall dessutom filmat förloppet och lagt ut det på sociala medier.
– Ibland kan man tro när man läser sådant här att det är vem som helst som gör det, men det är det inte. Det är en liten klick ungdomar som ofta är extremt välkända av samhället och har speciella beteendestörningar, som exempelvis känslokyla, säger Marianne Kristiansson, överläkare på Rättsmedicinalverket och professor på Karolinska institutet.
– Det är makt, kontroll och status man signalerar, att man kan göra de här sakerna. Sedan lägger man ut det på nätet och det får spridning vilket är ett helt nytt fenomen.
TT: Att det sprids, kan det inspirera andra att begå liknande brott?
– Inte normala ungdomar, och de allra flesta är normala, men för en liten, liten grupp, som inte sköter skolan och inte platsar in men som väldigt gärna vill bli upptagna i gäng eller grupp, kan det tjäna som inspiration.
Det är däremot svårt att säga om de grova så kallade förnedringsrånen har ökat, enligt Kristiansson.
– Men det som man har skäl att misstänka har ökat är grov kriminalitet bland väldigt unga personer. Och då kan det vara en del i detta.
Misstänkt som tolvåring
De misstänkta männen i Solna har en lång historia av kriminalitet och ungdomsbrott bakom sig. En av dem dömdes förra året för att som 15-åring ha slagit sönder fönster till en skola i ett försök att stjäla. Redan som tolvåring var han misstänkt för rån och misshandel och han omhändertogs då enligt LVU.
Den andre mannen, som är något år äldre än sin misstänkte medbrottsling, väntade på att avtjäna ett fängelsestraff på ett och ett halvt år för en mordbrand mot en bilfirma. Nu är han misstänkt för ännu ett grovt brott.
Han har också dömts för stölder, trafik- och narkotikabrott sedan han var 16 år gammal.
"Farlig utveckling för samhället"
Marianne Kristiansson kommenterar inte det specifika fallet på kyrkogården, men säger att en bakgrund liknande de misstänkta männens är klassisk vid grova våldsbrott bland unga.
– Man måste upptäcka de här pojkarna tidigt.
– De är mer utagerande och mer våldsamma och svårare att få att fungera och då får man inte släppa dem utan måste följa dem långt upp i åldrarna.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger att han blev väldigt berörd när han läste om fallet i Solna och vad ungdomarna misstänks ha utsatts för.
– Det finns en hänsynslöshet i de här gängmiljöerna som leder till mycket grovt våld. Det är en farlig utveckling för samhället, när unga människor dras in i de här kriminella strukturerna och blir så våldsamma tidigt, säger Damberg.
– Det visar att poliser och skärpta straff är en del för att låsa in de här våldsverkarna. Men det andra är att se till att unga människor inte dras in i de här miljöerna.