– Jag är mycket besviken, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.
Att "barnets bästa" ska utgöra ett avgörande och självständigt rekvisit när man prövar om en familjehemsplacering ska avslutas föreslogs redan 2015 i Håkan Ceders statliga utredning "Barns och ungas rätt vid tvångsvård".
Det har ännu inte resulterat i lag, och fanns inte med när utredare Charlotte Lönnheim på onsdagen presenterade förslagen från sin utredning.
M är missnöjda över att regeringen låter Håkan Ceders förslag "ligga kvar i byrålådan".
– Det är faktiskt en sådan sak som hade kunnat göra skillnad, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Rättssäkerhet
Lönnheim övervägde förslaget men valde inte att ha med det, eftersom det blir rättsosäkert om en domstols eller socialnämnds uppfattning om vad som är bäst för det enskilda barnet får avgöra om tvångsvården ska fortsätta.
– Utredaren lägger i stället fram förslag som redan gäller enligt praxis, där det är fokus på de biologiska föräldrarnas rätt till sina barn. Vi menar att det fokuset måste flytta till barnets bästa, säger Waltersson Grönvall.
Också Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson, Maj Carlsson, tycker det är märkligt att inte barnets bästa föreslås bli ett eget rekvisit.
Utskottet står bakom
– Det som komplicerar det hela är att socialutskottet redan har en vilja av att införa den här formen av eget rekvisit för barn. Men regeringen väljer att låta bli, det blir ganska tandlöst.
Maj Carlsson understryker att det är en komplex fråga men menar att det kan genomföras rättssäkert, tydliga förslag finns i Håkan Ceders utredning.
Camilla Waltersson Grönvall tycker att regeringen borde ha tagit tag i frågan redan 2015.
– Utredningen sade då att ska finnas med som eget rekvisit och har pekat på hur man kan göra det. En övervägande del av remissinstanserna ställde sig positiva. Om regeringen ser bekymmer runt rättssäkerheten konstaterar jag att man haft sex år på sig att ta hänsyn till det och arbeta in det i lagförslaget.