Kan en lärare handgripligen flytta på en elev som hindrar andra från att komma fram? Frågan har debatterats sedan en lärare gjorde just det – och skolan anmäldes.

I Högsta domstolens dom slås fast att det inte var någon kränkning i skollagens mening och kommunen är inte skadeståndsskyldig.

– Numera finns det ett lagstöd för det man kallar tillsynsplikt, som innebär att lärare får och ibland måste ingripa. Vår förhoppning är att domen tydliggör var gränserna går för vad man får och inte får göra. Självklart är utgångspunkten att man ska göra så lite som möjligt, alltså tillsägelser i första hand. Men ibland krävs ett fysiskt ingripande, säger justitieråd Stefan Reimer.

HD skriver i domen att det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – i regel är en kränkande behandling. Men så som det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen.

– Det var alltså ett ingripande inom tillsynsplikten och utgjorde inte en kränkning, säger Stefan Reimer.

Stefan Reimer påpekar att ärendet drivits som tvistemål men inte ett brottmål. Läraren har alltså inte åtalats för exempelvis ringa misshandel.

– En kränkande behandling kan det vara även om ett brott inte begåtts. Men om du som lärare agerar inom tillsynsplikten kan det aldrig vara ett brott, för det är en ansvarsfrihetsgrund, förklarar Stefan Reimer.

Drogs upp ur soffa

Domen utgår från en händelse på en kommunal skola i Lidköping november 2017. En då 13-årig åttondeklassare satt i en soffa tillsammans med tre andra elever i skolans rasthall. Soffan hade de ställt så att den stoppade andra från att passera och trots tillsägelser flyttade eleverna inte på den. Pojken satt kvar tills en lärare greppade tag i honom och drog upp honom ur soffan.

En kränkning av eleven, hävdade Barn- och elevombudet (BEO) som å pojkens vägnar begärde skadestånd på 10 000 kronor. Eleven i fråga upplevde det som att han inte fick luft när läraren grep tag i honom. Efteråt var han rädd och hade ont.

Till saken hör att pojken har adhd med trotsinslag och litet inslag av autism, och att han enligt en särskild handlingsplan skulle bemötas lågaffektivt, det vill säga lugnt och utan konfrontation. Läraren som lyfte undan pojken hade inte vetskap om handlingsplanen.

– Det var helt rimligt att läraren inte kände till handlingsplanen, det ska bara de närmaste i arbetslaget göra. Det är av integritetsskäl, vi ska inte sprida information om elevers diagnoser på hela skolan, säger Stefan Reimer.

Kunde greppet

Till saken hör också att läraren varit brottare på elitnivå, vilket hovrätten noterade i sin dom.

– Han utförde greppet på ett sätt så att det blev milt och snabbt. Kanske hade en annan person inte kunnat utföra ett liknande grepp, säger Stefan Reimer.

HD var inte enig, då två av de fem domarna hade en annan mening. Ett justitieråd anser att det rörde sig om en ringa kränkning. Det andra justitierådet bedömer att eleven utsattes för kränkning, med motiveringen att situationen inte var så akut att den krävde en omedelbar lösning och ett fysiskt ingripande.

Följer lagen

Vikarierande BEO Malin Hedstig är nöjd med att ha fått ett förtydligande av HD, även om BEO hela vägen hävdat att pojken utsattes för kränkande behandling.

– Vi har utgått från den lagstiftning och praxis som funnits, och det har varit oklart hur man ska tolka den. Det är väldigt svåra bedömningar och det visar även domen, där två av justitieråden inte var eniga, säger hon till TT.

BEO har fått kritik för att driva skadeståndsärenden för långt.

– Det är lagstiftaren som har bestämt att BEO ska hjälpa de barn som utsatts för kränkningar och mobbning. Majoriteten av de anmälningar som kommer in till oss, cirka 70 procent, handlar om att en elev utsatts av en annan elev, säger Malin Hedfors.

Kritikerna har hävdat att skolpersonal drar sig för att gripa in mot elever av rädsla för att skolan ska anmälas.

– Om det finns en rädsla hos lärarna behöver den tas på allvar av dem som driver skolorna. De ska se till att personalen har resurser och kompetens så att de inte är ensamma om de här frågorna, säger Malin Hedstig.

Mario Melani (S), ordförande i barn- och skolnämnden i Lidköping, välkomnar också domen.

– Det är väl återgivet i domen att lärare måste ha möjlighet att ingripa fysiskt i situationer när ord inte räcker till. Det är viktigt att våra lärare fått tydlighet i detta. Fram till i dag har det funnits en oro för hur det skulle sluta, säger han.

Han tror och hoppas att läraren i fråga känt att han hela tiden haft nämndens fulla stöd.

– Det har nog påverkat även övriga lärare. Har vi regler på en skola måste de gälla alla elever.

Rättad: I en tidigare version av texten angavs fel antal skiljaktiga domare.