Att drabbas av inbrott är något många oroar sig över. De senaste åren har dock risken att utsättas sett ut att minska, anmälningskurvan har pekat stadigt nedåt sedan 2017 (och man törs nog utgå från att mörkertalet är hyfsat litet för just den här brottstypen).
2020 – pandemiåret då en stor del av Sveriges arbetande befolkning jobbat hemifrån – kunde man tänka sig att antalet inbrott skulle minska ännu mer. Och inledningsvis, under våren, så gick anmälningarna ned.
– Upp emot 70 procent av alla inbrott står de organiserade ligorna för. När pandemin slog till så stack de här ligorna, de var tvungna att åka hem, och då kunde vi se en drastisk minskning av antalet bostadsinbrott. Det höll i sig fram till man mot sommaren började släppa på restriktionerna lite grann, då blev det en liten höjning igen, säger Håkan Franzén, försäkringsexpert på Trygg-Hansa.
Måste finansiera
Tittar man på Brottsförebyggande rådets preliminära statistik för helåret 2020 så minskade anmälningarna om villainbrott med tre procent jämfört med 2019. Men å andra sidan ökade anmälningarna om lägenhetsinbrott med fem procent. Summa summarum ligger alltså bostadsinbrotten på plus minus noll 2020 jämfört med 2019. Den positiva trenden tog stopp.
– Vi hade nog trott på att få se en större minskning. Teorin är att de som utför de här brotten fortsatt är i behov av att finansiera sin verksamhet, och därmed har de uppenbarligen siktat in sig på andra områden och utrymmen, säger Jenny Rudslätt, skadechef på If.
Hönsnäts-förråd
För tittar man i stället på anmälningarna om inbrott i källar- och vindsförråd har de ökat dramatiskt mellan 2019 och 2020, med 30 procent.
– När man väl tagit sig in i ett bostadshus är det inte en sådan stor utmaning att få upp de här förråden, som ofta är i hönsnät eller liknande, säger Jenny Rudslätt.
Hur det kommer sig att villainbrotten minskat medan lägenhetsinbrotten ökat är en fråga svår att besvara, enligt Rudslätt.
– Om man utgår från tesen att fler är hemma känner jag att det är väldigt vågat att ge sig in i en lägenhet där du faktiskt inte vet vad som finns bakom dörren. En villa kan man mer ha koll på och se att den har varit tom ett tag. Så varför det är så här kan jag inte svara på, det finns en del frågetecken i luften. Det finns en mer naturlig förklaring i att byta från att göra inbrott i bostad till att rikta in sig på andra utrymmen, säger hon.
Inte på latsidan
Även om många ligor gett sig av finns fortfarande många tjuvar kvar som siktar in sig på våra bostäder, säger Håkan Franzén:
– Och visst hittar de ställen där bostäder står tomma under dagen. De flesta inbrotten sker under dagtid, och det är fortfarande många som måste åka till jobbet. Och det är klart, då står bostaden tom.
Enligt Håkan Franzén kan man inte vänta sig att helt få bort inbrotten, däremot kan det gå att minska dem ytterligare. Men när vi försvårar inbrotten hittar gärningsmännen nya vägar.
– Tjuvarna ligger inte på latsidan, utan i stället ökar den digitala brottsligheten i alla dess former. Det är det nya stora samhällsproblemet, och det kommer bara bli ännu större.
