I Storbritannien fick utredarna en redogörelse innan avläsningen startade, för att avgöra om materialet var godkänd bevisning i domstol. I Sverige har dock inte åklagarna haft någon detaljkännedom om övervakningen.

– Vi ska inte ifrågasätta det franska systemet, och de ska inte ifrågasätta vårt system. Om det är något fel över huvud taget, och hur bevisningen ska värderas – det avgörs av svenska domstolar, säger chefsåklagare Solveig Wollstad, chef för den svenska desken på EU-myndigheten Eurojust, till Ekot.

Materialet har godkänts som bevisning av flera domstolar i Sverige, men väntar i andra fall på bedömning. Riksåklagaren framhöll i en skrivelse förra veckan att det redan finns en enhetlig praxis om att bevisningen är tillåten. Christian Dahlman, professor i juridik vid Lunds universitet, vill dock se en prövning i Högsta domstolen.

– Om vi har ett svenskt integritetsskydd, så måste tanken med det vara att det inte ska kunna kringgås bara för att något annat land har ett sämre skydd, säger han till Ekot.