I mars stod det klart att den krypterade kommunikationstjänsten Sky ECC, som använts av kriminella, knäckts av europeisk polis.

Även svensk polis har fått ta del av materialet och meddelar nu att hundratals grovt kriminella använt plattformen för att begå eller planera brott i Sverige. Underlaget används både i redan pågående förundersökningar och i syfte att starta nya.

– Det här är väldigt positivt för polisen och brottsbekämpande myndigheter generellt. Det kommer att hjälpa dem i x antal utredningar, och även i de fall där det inte leder till åtal så kommer det ändå att innebära en gigantisk underrättelseinhämtning, som ger polisen bättre förståelse och inblick i de här grupperingarna, säger Amir Rostami, polis och forskare i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Institutet för framtidsstudier.

Stort signalvärde

Vilka brottstyper det handlar om är ännu oklart. Men i Belgien och Holland har polisen kunnat slå till mot bland annat storskalig narkotikasmuggling.

För polisen innebär knäckandet av den här typen av krypteringstjänster en intern "boost", säger Amir Rostami.

– Man kan plötsligt nå framgång i ärenden där det varit svårt att komma åt personer tidigare. Det finns också ett starkt signalvärde i att visa de kriminella att de inte är onåbara, "förr eller senare kommer vi åt er".

Samtidigt är det ett stort nederlag för de kriminella grupperingar som nu riskerar att åka fast. Att deras innersta kommunikation läggs i öppen dager på det här sättet kan nästan ses som en förödmjukelse.

– Man framstår som mindre sofistikerad när de kommunicerar så här öppet i en kommunikationstjänst. Även om det är krypterat vet de flesta att nästan alla krypteringar för eller senare går att knäcka, säger Amir Rostami.

Andra gjort jobbet

Både i fallet med Sky ECC och Encrochat är det andra länders polis som gjort jobbet och fått tillgång till materialet. Svensk polis har inte på egen hand åstadkommit något motsvarande.

TT: Blottlägger det här en brist inom svensk polis, att man måste förlita sig på andra länder?

– Till viss del har lagstiftningen haft sina begränsningar. Det är inte så att svensk polis inte haft förmåga eller intresse. Servrarna har i de här fallen också stått i andra länder, så man hade ändå varit tvungen att samarbeta internationellt, säger Rostami.

Polisen har framfört att den nu vill ha ytterligare verktyg och exempelvis kunna avlyssna personer som inte är misstänkta för brott men som ingår i gängmiljöer.

Hitta andra sätt

Men enligt Amir Rostami är kravet problematiskt.

– Vi borde värna viktiga principer – är du inte misstänkt för brott bör du heller inte utsättas för omfattande övervakning. I synnerhet när det finns en risk att tvångsmedel som introduceras för att användas mot grov brottslighet, ofta vid exceptionella situationer, med tiden kan tillämpas mot allt lindrigare brottslighet eller annat avvikande beteende.

TT: Har polisen blivit beroende av att kunna ta sig in i krypterade kommunikationstjänster för att kunna utreda brott?

– Polisen måste ständigt hänga med i teknikutvecklingen och här har man nått ett antal framgångar. Fortsätter det så kommer det så småningom att resultera i beteendeförändringar där kriminella försöker hitta andra sätt att kommunicera för att inte åka fast.